Boendefrågorna för äldre har kommit i fokus vilket är glädjande. Igår presenterade Handelns utredningsinstitut (HUI) en rapport om äldreboendets plats i den moderna tjänsteekonomin.

Där konstaterar man att även om de flesta seniorer i åldern 55-75 fortfarande kommer att vilja bo i vanliga bostäder så kan man förvänta sig att många vill flytta till specialanpassade seniorbostäder. År 2025 kommer det att finnas omkring 2,3 miljoner människor i den här åldersgruppen i Sverige. De kommer att ha disponibla inkomster på nästan 900 miljarder kronor och spendera över 200 miljarder på bostäder. De kommer att ha olika önskemål men de förväntas kräva ändamålsanpassade lägenheter och trygghet i form av passning och gemenskap i form av gemensamma utrymmen.

För mig som ledde arbetet i Äldreboendedelegationen är det särskilt intressant att HUI särskilt lyfter fram kooperativ hyresrätt som en möjlighet. Det var en form jag tyckte och tycker är särskilt spännande. Den innebär att man inte behöver ha eller binda upp ett stort kapital i ett nytt boende. I de kooperativ vi studerade handlade det om 500 kronor som avgift för att bli medlem i kooperativet och därefter en insats på mellan 30 000 och 60 000 kronor för sin lägenhet. Det var pengar man får tillbaka vid flyttning. Och har man inte pengar till insatsen så går det att få låna till den och att lägga räntan på hyreskostnaden vilket möjliggör tillgång till bostadstillägg om man har en mycket begränsad ekonomi.

I HUI:s rapport tar man upp boendeformer som finns i andra länder. I USA och Frankrike har man Friskboende som är en typ av boende där man sätter stor vikt vid hälsan och erbjuder möjligheter till fysisk aktivitet och tillgång till catering- och restaurangtjänster. I Vänboende bor likasinnade seniorer med aktiviteter som bygger på seniorernas initiativ. Generationsboende är en form där Frankrike är föregångsland. Här bor seniorer i kooperativa hyresbostäder där en del lägenheter är speciellt anpassade för äldre.

Om vi ska klara bostadsförsörjningen inför den kraftiga ökningen av antalet äldre måste vi skapa fler tillgängliga bostäder av olika slag och som är attraktiva för äldre att flytta till. Gör vi det frigör vi samtidigt bostäder för yngre människor, inte minst barnfamiljer. Här följer några av de åtgärder som måste vidtas och som jag hoppas att Folkpartiet kommer att driva lokalt.

•        Kommunerna måste leva upp till sin skyldighet att ta fram bostadsförsörjningsplaner och det är allvarligt att endast 70 av landets 290 kommuner gjorde det under förra mandatperioden.

•        När kommunerna tar fram bostadsförsörjningsplaner är det viktigt att höra pensionärsorganisationerna samt människor som närmar sig pension om vilken form av boende de skulle vilja flytta till.

•        Det behövs en samverkan mellan de kommunala förvaltningarna som ansvarar för planfrågor respektive frågor om vård- och omsorg.

•        Kommunerna måste prioritera byggandet av senior/äldreboenden och påskynda handläggningen av bygglovsärendena. Det får inte ta tre till åtta år från idé om ett äldreboende till att bostäderna finns på plats.

•        Byggföretagen måste tänka nytt när det gäller att bygga tillgängligt till rimligt pris.

•        Byggande av hyresrätter och kooperativa hyresrätter bör stimuleras.

•        Vid ombyggnad, stambyten med mera bör man samtidigt vidta tillgänglighetsunderlättande åtgärder. Belysning, portöppnare, utrymme för barnvagnar och rollatorer samt hissinstallation är några åtgärder som möjliggör för människor att klara sig längre i det gamla hemmet.

Barbro Westerholm

Riksdagsledamot för Folkpartiet