Att komma ut i friska luften – en rättighet också för gamla?
Vi anordnade konferensen Leva livet levande till Sista dansen på Stadsteatern i Stockholm den 21-22 oktober 2009. Vi började med att se Carin Mannheimers pjäs ”Sista dansen” och dagen efter var det konferens om hur vi kan vända utvecklingen. (Ladda ner konferensprogrammet här)
Konferensen avslutades med frågor till riksdagspartierna inför valrörelsen. Avsändare var de fyra största pensionärsorganisationerna tillsammans med oss. Frågorna var:
Många äldre får idag inte hjälp att komma ut i friska luften när de kan och vill. Ofta är de dessutom ensamma och isolerade. Vill ni ändra på detta? Ja eller nej?
Om ”ja”, hur ska ni finansiera detta?
Ensamheten, hjälplösheten och tristessen i ålderdomen är det många fruktar mest. Att inte ens få komma ut i friska luften när man vill är inte människovärdigt. Att dö medan vi lever, att bli berövade vår autonomi och vår identitet under de sista åren är en skräck.
Kommunalarbetareförbundet har gjort en undersökning om hur anställda ser på äldre och hur de ser på sin egen situation. Ylva Thörn (DN Debatt 2009-01-29) redovisar att varannan anställd uppger att de äldre inte har rätt att komma ut när de vill. De största bristerna finns, kanske oväntat, i mindre kommuner.
Vi ville ha svar på dessa frågor därför att de avtäcker problematiken inom dagens äldreomsorg. Hur skall man lösa äldres isolering? Man kommer in på frågor om bostäder, bostadsanpassning, tillgång till personal, personalens utbildning och erfarenhet och äldreomsorgens organisation. Och man kommer in på frågan om hur äldreomsorgen ska kunna finansieras i framtiden. Kommer kommunerna med sin pressade ekonomi verkligen att klara att möta kraven från fler äldre med högre krav än tidigare? Här hukar partierna, de tar inte i frågan, verkar inte ens vilja diskutera den. Detta är en farlig kortsiktig politik och riskerar att vi får dåliga akutinsatser i ett senare skede.
Vi befarade att svaret på frågorna enbart skulle bli en hänvisning till det kommunala ansvaret. Då kommer inte mycket att kunna hända. Det behövs ett nationellt helhetsgrepp. Vi har ännu inte fått svar från alla partier och de svar vi fått bekräftar i stort sett vad vi befarade. Inget parti har hittills visat vilja att ta i frågorna på det sätt som vi menar att det är hög tid att göra.
Valrörelsen är igång. Äldreomsorgen, både dess innehåll och finansiering, måste bli ett centralt tema i denna. Vilket parti är redo att gå först?
Berit Rollén och Monika Olin Wikman
Tack för en viktig sida med bra och intressanta ämnen! Jag hade tänkt gå på Er konferens ”Leva livet levande…” men fick förhinder. Jag ser dock fram emot att läsa mer av det Ni skriver på denna blogg!
Varma hälsningar från Birgitta