Stephan Rössner

Stephan Rössner är professor i hälsoinriktad beteendeforskning och har varit  ansvarig för överviktsenheten på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Han har skrivit över 500 vetenskapliga artiklar om läkemedelsbehandling, fetma, viktminskningstips och så vidare. År 2006 kom boken ”Åldras utan att bli äldre” (Brombergs) ut som tar upp frågor kring åldrandet och viktrelaterade aspekter.
Mat & dryck, Medicin & hälsa, Politik & samhälle

Kost och övervikt

Fetman har ökat dramatiskt i Sverige under de sista 30 åren. Denna ökning har skett i alla åldersgrupper och i båda kön, hos såväl välutbildade som lågutbildade, i glesbygd, tätort, bland invandrare och infödda. Mest markant är dock viktökningen i glesbygder, bland lågutbildade och invandrare.

Vissa data antyder möjligen att ökningstrenden skulle ha brutits, men inte ens det är säkert. Det faktum att antalet insjuknade (incidens) möjligtvis har avtagit betyder inte att vi har färre individer med fetma i Sverige (prevalens). I själva verket har vi aldrig haft så många feta individer i Sverige som just nu och nyrekryteringen sker ständigt, även om hastigheten kan ha avtagit.

Oroande är viktutvecklingen för barn. I Sverige saknas än så länge tillräckligt tillförlitliga och nationella data, även om sådana är på väg. Rent allmänt brukar man dock ange att 20 % av svenska barn är överviktiga. Dessvärre blir de flesta överviktiga barn – överviktiga vuxna.

Vid en kritisk granskning visar det sig, att modedieter i realiteten kanske inte är särskilt åtskilda. Protein har sedan länge varit känt som en mättnadsskapande energigivare. Atkinsdieten, som var byggd på ett mycket högt proteinintag är således inget flumpåfund. I praktiken är det dock svårt att hålla sig till en kost som blir så enahanda  och därför tappar många greppet. GI-metoden som bygger på en metod att mäta sockersvaret efter tillförsel av olika kolhydratkällor har misstolkats på många sätt. Kommersiella produkter har lanserats, men i själva verket är kostråden egentligen desamma som för alla andra vid god kostplanering. Fiberrika grönsaker, rotfrukter, ärt- och baljväxter och grovt bröd har ju varit känt sedan decennier som mättande kostkomponenter.

Eftersom överviktiga och feta individer alltid känt sig missförstådda, lurade och föraktade är det inte svårt att förstå att dessa desperat tagit sin tillflykt till metoder som utlovar underverk. Varje dag avslöjas sådana bluffmetoder som egentligen endast har till uppgift att berika sin upphovsman.

Det mest anmärkningsvärda är att upphovsmännen till dieterna ofta inte ens själva har gjort de nödvändiga kliniska prövningarna. Detta har nu gått därhän att utomstående har lagt ner betydande forskningsresurser för att på strikt vetenskapligt sätt kartlägga vilka dieter som fungerar i det långa loppet.

Det spelar egentligen inte någon större roll vilken diet man väljer, så länge energiintaget understiger utgifterna. För att man ska stå ut med en sådan kost och använda sig av den livet ut gäller dock att den ska vara smaklig och tilltalande utöver näringsriktigheten. När man då gör analyser av långtidseffekterna av olika koster på strikt vetenskaplig grund visar det sig, att den så kallade Medelhavskosten kommer ut som ett förstahandsalternativ. En gång i tiden var olivolja och vitlök okända i svenskt kosthåll – med massturismen och invandringen har vi berikat vår kostrepertoar dramatiskt. Flera seriösa undersökningar visar att en Medelhavskost med stora mängder fiberrika grönsaker, olivolja som fleromättad källa, begränsad mängd mejeriprodukter, grovt bröd och vin regelbundet men i små mängder har gynnsamma långsiktiga hälsoeffekter. Det är också en kostform som tilltalar många, som är smaklig, aptitlig och vacker.

 

Stephan Rössner
Professor emeritus vid Karolinska Institutet

Kommentarer
  • Piltson säger
    Inlagd 20111021

    ”Eftersom överviktiga och feta individer alltid känt sig missförstådda, lurade och föraktade är det inte svårt att förstå att dessa desperat tagit sin tillflykt till metoder som utlovar underverk. Varje dag avslöjas sådana bluffmetoder ”

    Till exempel?

  • Piltson säger
    Inlagd 20111022

    Jag vore, som sagt, intresserad av att få veta vilka bluffmetoder som avslöjats på senaste tiden.

  • Annika Dahlqvist säger
    Inlagd 20111023

    Stephan, Du tycks mena att olivolja är bättre för hälsan än smör. Vilka unifaktoriella jämförande behandlingsstudier visar detta?
    Smör produceras i Norden, men inte olivolja. Det måste till klara vetenskapliga bevis för att vi ska basera vårt fettintag på importerade fetter i stället för de svenskproducerade. De enda riktiga vetenskapliga bevisen får man genom jämförande behandlingsstudier, inte genom observationsstudier.
    Att olivolja skulle vara överlägsen smör i smaken är det många som inte håller med om.

  • Helena Hesselmark säger
    Inlagd 20111023

    Det är bra att vara produktiv med penna och tangentbord. Ännu bättre är att inte använda denna sin talang till att slå ner på olika metoder för viktnedgång som man själv inte vet någontimg om. Faamför allt inte om man som prof. Rössner talar om ett 40-årigt professionellt misslyckande.
    Om nu Atkins inte är ”flumpåfund” -prof. Rössners ordval, vilket förmodligen på ren svenska skulle betyda att den var acceptabel för sitt ändamål, nämligen viktnedgång, hur vet professorn att ”I praktiken är det dock svårt att hålla sig till en kost som blir så enahanda och därför tappar många greppet.”
    LCHF nämns inte alls, även den bygger på få kolhydrater. Jag vet inte hur många år man skall hålla på med en kost som LCHF för att visa sin uthållighet?
    Jag har nu snart gjort det i 5 år, minskat 40 kg, hållit vikten nere och blivit symptomfri diabetiker typ 2, dvs diabetiker typ 0. Särskilt enahanda äter jag inte. Prof. Rössner är varmt välkommen att äta middag här hos mig så han själv kan avgöra.

  • Sven Erik Nordin säger
    Inlagd 20111023

    Pinsamt att en professor med denna inriktning fortfarande kan hävda att ”kalorier in – kalorier ut” skulle vara meningsfullt att mäta! Själv har jag de senaste 2½ åren garanterat ätit fler kalorier än under många år tidigare – mest i form av smör, grädde och andra naturliga fetter. Resultatet är minus 12 kg – plus normaliserat blodtryck och en hel del andra förbättringar av hälsan! Dags för professorn att börja titta på verkligheten?

  • Hans säger
    Inlagd 20111023

    V v definiera vad Du menar med begreppet ”strikt vetenskaplig grund ” och på vilket sätt Du anser att man har kontroll över test-/undersökkningsituationen inom Ditt ämnesområde.

  • Jon Jonsson säger
    Inlagd 20111023

    Två faktorer gör att det inte är ett bra val att ha hög andel kolhydrater i sin mat.

    1. Mättnad
    Mycket kolhydrater ger högt blodsocker. Högt blodsocker ger hög insulinhalt. Hög insulinhalt stänger av fettförbränningen i cellerna.
    Även om vi är överviktiga och alltså har energi i form av fett i kroppen så kommer vi inte åt att förbränna detta fett när vi har högt insulin.
    Resultatet blir hunger och att redan överviktiga blir ännu mer överviktiga.

    2. Sjukdom
    Om någon har en järnvilja och lyckas hålla nere matintaget trots det höga blodsockret och insulinhalten i blodet så är det inte bra ändå. Långa perioder med höga blodsocker och insulinhalter medverkar till de de sjukdomar sommingår i metabola syndromet.

    Genom att byta ut kolhydrater mot naturliga, oprocessade fetter som tex fettet i kött, fisk eller smör så blir vi både mättare, och kan därmed lättare hålla oss smala, samt att vi minskar risken för våra vanliga folksjukdomar.

  • No Carb - 25 kg! säger
    Inlagd 20111023

    Stackars dig, Stephan! Att 40 års professionell ”fettfajt” kulminerar i att Svenskarna är fetare än någonsin … månste kännas ganska trötslöst?

  • Elisabeth Winberg säger
    Inlagd 20111023

    En fråga: Vad är medelhavsdiet? Vill du precisera det? Betyder det pasta och bröd, eller är det torkad skinka och feta hemgjorda ostar och korvar? Skulle vara en god gärning om du definierade hur mycket fett och kolhydrater det innehåller. Och framförallt, vad består den medelhavsdieten av som ska vara så bra. en fråga till har jag: hur kommer det sig att när jag bytte kost från 1500 kalorier med frukt och bröd till 2500 kalorier med smör så gick jag ner 10 kilo utan att någonsin vara hungrig. Vad tycker du är förklaringen?

  • Pilltson säger
    Inlagd 20111023

    Sven Erik Nordin, förslaget att eneriintaget skall understiga utgifterna är inte en vetenskaplig teori i den meningen att den härletts ur iakttagelser. Det är en doktrin som kring 1970 lanserades som teoretiskt underlag för lågfettpropagandan. Man hänvisar till grundtanken att ”energin är oförstörbar”, termodynamikens första huvudsats. Men förbiser därvid bekvämt att detta gäller universum i stort, inte enskilda system som tar emot bränsle, utför arbete och gör förluster vid energiomvandlingarna.

    Dietister utbildas fortfarande i denna falska energisyn och har tydligen inte tilllräckliga förkunskaper i fysik för att kunna opponera sig. Det förklarar mycket av deras ställningstaganden – de bortser helt enkelt från att kroppen bearbetar de tre näringsämnena fett, kolhydrater och protein längs olika banor och med olika grad av förlust. När man beaktar detta blir det emellertid helt klart varför tusentals personer funnit att de kan äta fet mat i stor mängd och ändå förlora kroppsfett.

    Det är också lustigt att lägga märke till hur världens beryktade fetmaepidemi växt fram parallelllt med predikningen av denna felaktiga doktrin.

  • Piltson säger
    Inlagd 20111023

    Elisabeth Winverg, jag saxar en bit av en kommentar sopm jag nyss lade in på annat ställe:

    ”Medelhavskost” är inget fast definierat begrepp. Var och en kan där lägga in vad han för ögonblicket finner opportunt.

    Den ”franska paradoxen” med sina feta pastejer är en typ av medelhavskost. De pastabaserade italienska matvanorna likaså, eftersom Italien famnas av Medelhavet på tre sidor. Och Italien ligger mycket riktigt en bra bit ovanför Frankrike i den europeiska fetmaligan.

  • Hasse U säger
    Inlagd 20111023

    Jag använder mättade fetter såsom smör eftersom det inte blir gummiika avlagringar i avloppsrören eller i fläktfiltret. Olivolja oxiderar under inverkan från luftens syre. Därför är det enligt experterna viktigt med antioxidanter som kosttillskott (för våra blodkärls skull). Finns dock inga sådana att tillgå för avloppsrör.

  • Erik Edlund / MatFrisk Blogg säger
    Inlagd 20111023

    I länder runt Medelhavet är övervikt och fetma bland barm mycket vanligt.

    Vilka fel gör man där för att få dessa resultat?

    Med vänliga hälsningar / Erik Edlund

  • Piltson säger
    Inlagd 20111023

    Stephan Rössner, din text föranledde snabbt en mängd frågor. För att göra saken mera lättilgänglig sammanfattar jag dem här:

    Kan du ange några typiska bluffmetoder, med hänvisning till avslöjandena?
    Var finns studier visar hur olivolja kan vara lämpligare än smör?
    Hur länge måste man hålla på med högfettkost innan det kan godtas?
    Vad betyder ”strikt vetenskaplig grund”?
    Vad avses med ”medelhavsdiet”?
    Hur kom det sig att Winberg kunde gå ned 10 kilo utan att vara hungrig?
    Och vilka fel gör medelhavsmänniskorna när att deras barn blir så feta?

  • Elisabeth Winberg säger
    Inlagd 20111023

    Jo, Piltsson :) jag har en liten aning om vad man äter vid medelhavet, men om man ska hävda att den är bättre än ngt annat, så borde man ha en definition på det, mest av allt borde Stefan Rössner ha en klar uppgift om hur mycket av de tre stora näringsämnena det innehåller. (protein, fett kolhydrater) Har man ingen definition, då är det bara löst tyckande.
    En liten fråga till för Rössner: Varför försvann mina allergier, eksem, reumatism, chrons tarmsjukdom, Ibs, irit, på fettrik mat. Jag har lidit av dessa i 30 år, och jag blev fri på en vecka av de flesta, men iriten tog två år att bli av med.

  • Gustaf Segerström säger
    Inlagd 20111023

    Finns överviktsenheten vid Karolinska fortfarande kvar?

    Jag bor i Spanien och är övertygad om att problemet är alla dessa kolhydrater. Också här har vi fått alla dessa förbannade lightprodukter som också regelmässigt är fulla av socker. Dessutom finns frukt här i enorma mängder till mycket låga priser, inte undra på att de spanska barnen verkar vara ännu tjockare än de svenska.

    Om det är något som just är mode, så är det dessa förbannade lättprodukter som inte innehåller något annat än vatten, socker och kemikalier. Kolhydrater mättar inte något vidare bra, utan ger bara blodsockersvängningar och ännu mera sug efter kolhydrater eller Stephan, känner du någon som äter kolhydrater och inte snart bli hungrig igen och måste äta nästan lika ofta som ett spädbarn?

    http://www.fettdieten.se går vi tvärtemot dina råd och medlemmarna minskar kroppsfett istället för tvärtom. Det kanske skulle vara något för överviktsenheten att ta efter, om den nu finns kvar som sagt. Dessutom har mängder av människor berättat att de blivit av med allt från gaser i magen till sura uppstötningar, depressioner, psoriasis, infertilitet, migrän, myalgi, fibromyalgi och mycket mer. Allt genom att äta naturlig mat utan konstiga tillsatser.

    Välkommen att prova du också!

  • Rolf Nilsson säger
    Inlagd 20111023

    För mej funkar det så att arbetar jag lite och har låg tankeverksamhet, så äter jag bara lite men gott. Arbetar jag mycket ute och samtidigt tänker mer, så äter jag mer men det behöver inte vara så gott och då blir det också förhållandvis billigare bränsle. När jag äter lite men gott är det kanske onyttigare, så kroppsarbete ute med tankeverksamhet är nog bra för både figur och hälsa. Enkla sanningar och vetenskap har ofta beröringspunkter.

  • Piltson säger
    Inlagd 20111023

    Gustaf Segerström, efter vad vi inhämtat nedlades överviktsenheten i samband med att Stephan Rössner pensionerades. Det fanns visst ingen efterträdare som var tillräckligt kvalificerad. Så presensformen i presentationen ovan var lite överraskande.

    Lightprodukterna gick tidigare under samlingsbegreppet ”lättsnusk”. Att de är värda förbannelse möter inga svårigheter att hålla med om. Här hade vi en liten text om hur de egentligen fungerar:

    http://www.newsmill.se/artikel/2009/08/26/lura-aptiten-ar-en-bra-affar

  • Agneta säger
    Inlagd 20111024

    Har också gått över till LCHF-kost och på 3 mån nu gått ner 9 kg och mår väldigt bra. Är aldrig hungrig och har inga sug. Något som jag också märkt är att jag behöver inte längre springa upp på natten och kissa som jag tidigare fick göra 5-6 ggr varje natt. Min kost varierar jag mer än jag gjorde tidigare och är man uppfinningsrik så är möjligheterna stora.
    Nej bäste Professor Stefan Rössner dina råd gör du klokt i att hålla för dig själv och i synnerhet efter så många år av felaktigt kostrådgivning förstår jag inte att du kan med att öppna en blogg till ingen som helst nytta med råd som är från antiken och som inte fungerar i längden. Dessutom rekommendera fetmaoperationer? Har sett 3 fall i min omgivning som (arbetskamrater 2 och en avlägsen släkting) som gjort dessa oeprationer och nu är de lika tjocka igen som de var förut. Varför utsätta sig för dessa operativa ingrepp till ingen som helst nytta?

  • Piltson säger
    Inlagd 20111024

    Anledningen till att jag frågade om bluffmetoderna i de första kommentarerna ovan var att jag var nyfiken på deras resultatsiffror. I läroboken ”Fetma” (Studentlitteratur 2007) har Stephan Rössner och hans kollega Anna-Karin Lindroos (nu vid Livsmedelsverket) redovisat effektiviteten i de metoder som användes vid den nedlagda kliniken i Huddinge:

    ”Vid specialiserade kliniker för fetmabehandling, där man arbetar extremt intensivt med mycket sjuka patienter, kan man bibehålla 70 procent i programmet under två års tid. Viktnedgången i denna selekterade grupp är ändå inte bättre än 5 procent.”

    En ganska beskedlig framgångsstatistik, kan man tycka, framför allt som nästan en tredjedel av klienterna inte får någon varaktig hjälp alls.

    De bluffmetoder som sägs ha berikat sina förespråkare bör alltså ha ännu ha haft ännu sämre framgångar. Och det måste finnas en mängd dylika, eftersom nya sägs avslöjas ”varje dag”.

    Var finns de, och vilka är dessa rika människor?

  • dufva säger
    Inlagd 20111024

    Detta haussande av Medelhavskost är ganska märkligt anser jag.

    Det är ett begrepp illa förankrat i verkligheten som man svänger sig med utan att presentera vad man menar egentligen.

    Medellivslängden är dessutom inte längre utan generellt sett kortare för medlhavarna än för Svensken.

  • Piltson säger
    Inlagd 20111024

    Agneta, för ”råd som är från antiken” måste man tänja lite på begreppet ”antiken”. De gällande kostanvisningarna är inte äldre än ungefär 40 år. Under den egentliga antiken kände de rätt väl till vad slags mat man mår bra av. Läs här om Hippokrates och hans relation till Stephan Rössner:

    http://www.newsmill.se/artikel/2009/08/16/hippokrates-tillbaka-igen-men-varfor

  • Gustaf Segerström säger
    Inlagd 20111024

    Piltson, bra artikel. Den säger en hel del om vad just syftet är med den industriella maten för både djur och människor och visst har de tyvärr lyckats galet bra.

    Jag känner också flera där magoperationerna inte lyckats fixa överviktsproblemet, utan istället gett ännu fler problem. En kvinna var också väldigt nära att dö av komplikationerna.

    Det händer ibland att jag får nya medlemmar som just genomgått den där ”fantastiska operationen”. Det hade varit enklare om de börjat med LCHF redan från början eftersom den opererade magen självklart inte fungerar lika bra.

    Gustaf Segerström
    http://www.fettdieten.se

  • Piltson säger
    Inlagd 20111024

    Eller kan det vara så att kriteriet för en bluffmetpd inte har med framgångssiffror att göra utan snarare kravet på ”strikt vetenskaplig grund”, oavsett resultaten?

    Det är svårt att veta så länge vi inte fått svar på frågan om vad som avses med denna grund. Kan den t.ex vara tesen om att energiintaget inte får överskrida utgifterna, medan andra grundvalar måste avfärdas som ”flumpåfund”?

    Det vore olyckligt, eftersom det faktiskt finns metoder som haft vida större framgång än dem som bygger på energibalans. Om dem kan man läsa lite här:

    http://www.newsmill.se/artikel/2009/09/27/gamla-ord-far-ny-betydelse

    Vad är då utmärkande för dessa metoder i motsats till dem som bygger på energibalans?

    Det skall jag återkomma till men vill först dels avvakta Stephan Rössners syn på frågan, dels också ge intressenter chansen att orientera sig om saken på länken ovan.

    Det är väl OK eller vad säger du, Fetsmart?

  • Ankie säger
    Inlagd 20111024

    Tur att du inte är så lättlurad och orkar vänta in mer kunskap och synd att en del folk bara går in hit för att vara taskiga mot dig tycker jag. Man måste inte köpa LCHF med hull och hår innan den teorin hunnit i kapp vetenskapen och vi är faktiskt rätt många som är trogna vetenskapliga metoden, även om man inte kan tro det. Vi är nedtystade och kallas för internettroll, så fort vi ställer en fråga om : ”hur vet du det”. Enligt många LCHF:are är det mobbing när man säger något emot.
    Stå på dig! Rössner!!!

  • Adam säger
    Inlagd 20111024

    Här ser man tydligt vad som händer när en LCHF-guru postar ett blogginlägg. Pöbeln ger sig genast av för att vräka ur sig sitt hat mot oliktänkande.
    Var och en blir (uppenbarligen) salig på sin tro, men dessa LCHF-fantaster som trakasserar och hånar alla som väljer att äta annorlunda än dom själva börjar bli tröttsamma. *gäsp*

  • Bustas säger
    Inlagd 20111024

    Gillar faktiskt den här LCHF:bloggen ;)

  • Thomas H säger
    Inlagd 20111024

    @Adam
    Vadå pöbel och hat…….
    Tycker där finns en mängd frågor som kräver svar och många av frågorna bottnar säkerligen i självupplevda händelser samt även i nyare forskning.

    Har nu Rössner varit chef för en överviktsenhet under många år så tycker ju jag att det är märkligt att han inte tagit till sig gamla eller nu nyare forskningsrön för sina gravt metabolt (överviktiga) drabbade patienter. tom. Hjärnforskaren, Professor Ingvar förkastar rådande viktnedgångsmetoder för denna patientgrupp i sin bok ”hjärnkoll” och peker på en kost i denna riktning.

    Tycker du var lite väl onyanserad i din kritik nu, Adam.

  • Lotta säger
    Inlagd 20111024

    Att spanska barn är överviktiga beror inte på frukt! Det beror på att de äter kopiösa mängder vitt bröd och socker. Här i Spanien är det t ex mycket vanligt att barn äter vitt formbröd med Nutella (chokladkräm!) som pålägg.

    Chockladfyllda croissanter är också något som många spanska föräldrar ger sina barn .För att inte tala om alla kex med choklad och chokladflingor.

    Väldigt osunt!!

  • Bosse säger
    Inlagd 20111025

    Du har en ”bra” dialog med dina läsare rössner??? Känns som du snappat upp iden med bloggande på samma sätt som du snappat upp det vi stoppar i oss. Inte alls med andra ord.

    Dieten han har avslöjat är ju självklar. Hallonbåtsdieten. Om man skulle ta och testa den äta 2000 kcal kalorier hallonbåtar bara och sedan mäta blodsockret. lol

  • Rebecca säger
    Inlagd 20111025

    Stephan Rössner hälsar att det är kul att hans inlägg har väckt så många starka känslor. Han säger att Professor Wim Saris, världsauktoritet på kost, sågar entydigt ett högt fettintag och att Stephan själv sysslar med forskning och baserar sina åsikter på vetenskap.

    Alla tycker olika och fortsätt gärna att debattera!

    /Rebecca, redaktör på Seniorbloggen

  • Piltson säger
    Inlagd 20111025

    Rebecca, detta var de frågor som olika personer framfört ovan.

    Kan du ange några typiska bluffmetoder, med hänvisning till avslöjandena?
    Var finns studier visar hur olivolja kan vara lämpligare än smör?
    Hur länge måste man hålla på med högfettkost innan det kan godtas?
    Vad betyder ”strikt vetenskaplig grund”?
    Vad avses med ”medelhavsdiet”?
    Hur kom det sig att Winberg kunde gå ned 10 kilo utan att vara hungrig?
    Och vilka fel gör medelhavsmänniskorna när att deras barn blir så feta?
    Varför försvann mina allergier, eksem, reumatism, chrons tarmsjukdom, Ibs, irit, på fettrik mat?

    Skall hänvisningen till ”Wim Saris” ses som ett sammanfattande svar på allt detta?

  • Rebecca säger
    Inlagd 20111025

    Piltson: jag ber Stephan läsa igenom frågorna så återkommer han med svar.

    /Rebecca

  • Alexander säger
    Inlagd 20111025

    Den kost som äts på Kreta (alltså den traditionella maten) är väl det man avser med medelhavskost. Den är, om inte direkt LCHF så åtminstone ganska kolhydratfattig.

  • Kanel säger
    Inlagd 20111025

    Jaha, ännu en blogg som har invaderats av oresonliga LCHF:are. Tragiskt.

  • ninni säger
    Inlagd 20111025

    Vet ni inte om att många lider av ett tvångsmässigt ätande de vill sluta äta men kan inte precis som en alkoholist. Varför ser inte vården än i dag på detta som ett missbruk för så många människor för det handlar om det i väldigt många fall. Vi vet hur vi ska äta nyttigt men klarar inte av det då all den onyttiga maten ”ropar” på oss och vad får vi för hjälp? Jo ingen. Snabba kolhydrater är som en drog och har varit det för mig i största delen av mitt liv men när jag fann OA (Overeaters Anonymus) och LCHF så fick jag hjälp. Läkarna bara ifrågasatte det jag gjorde hela tiden men hade ingen egen lösning och när resultatet talade för sig själv ville man inte kommentera att jag lyckats. Mina 18 kilon som jag gått ner för 7 år sedan har aldrig kommit tillbaka men jag behöver fortsätta att äta LCHF annars är det kört, min kropp tål inte snabba kolhydrater och koffein.

  • Thomas H säger
    Inlagd 20111025

    @ Kanel
    Då tycker du förmodligen att nedanstående studie också är oresonlig, eller hur?
    Det är ju bl a det som nu LCHF-kosten handlar om dvs. Bullsjuka kan ge hjärt kärlproblem! och det kallar tydligen Rössner för bluffmetod, ovetenskapligt.
    Så är det ju inte. Läs på och läs om fettet!
    http://www.sydsvenskan.se/vetenskap/halsa/article1565579/Socker-okar-risk-for-hjartsjukdomar.html

  • Piltson säger
    Inlagd 20111025

    Rebecca, jag tror att du kan göra ett värdefullt bidrag om du sorterar bort kommentarer som saknar antydan om sakfrågor och bara består av utfall mot någon motpart. ”Kanel” härovan var en sådan, men där fanns ett par tidigare. En varsam utresning av sådant skulle göra kommentarsviten mera njutbar för alla berörda.

  • MEM säger
    Inlagd 20111025

    Kanel, du tycks också gilla att invadera!! Oresonlig är du också och välkänd från andra bloggar!

  • Rebecca säger
    Inlagd 20111025

    Piltson och övriga: Stephan menar att det fordras en bok att bemöta allt detta. Ni delar helt enkelt inte samma åsikter och det blir svårt för honom att gå in och svara på över 30 kommentarer.

    Piltson: Jag godkänner alla kommentarer så länge de inte är spam eller kan upplevas som stötande eller kränkande. Vi får se hur diskussionen kommer att fortlöpa.

    /Rebecca

  • Piltson säger
    Inlagd 20111025

    Det var inte 30 kommentarer som skulle besvaras. Det var totalt nio frågor, varav några kan sammanföras i ett svar.

  • Rebecca säger
    Inlagd 20111025

    Pilton: Jag kan bara uppmana mina bloggare/skribenter att svara på kommentarer, inte tvinga dem. Jag skriver det som Stephan hälsat genom mig. Vi får se om han kan ge några djupare svar längre fram.

    /Rebecca

  • Piltson säger
    Inlagd 20111025

    Det är OK, då upprepar jag bara min egen enda fråga:

    På vilken grundval fastställs en ”bluffmetod”:

    a. Otillräckliga kliniska resultat eller
    b. Felaktig vetenskaplig princip, och isåfall varför

    Här behövs ingen ”bok”, bara en uppgift a eller b.

    Och vid b 2-3 raders förklaring. Och så några exempel på nyligen avslöjade bluffmetoder. Med dessa svar vet jag hur jag bör lägga upp min fortsatta framställning. Men vare sig om a eller b gälller, så handlar det inte på något sätt om ”åsikter”. Åsikter har inte med vetenskap att göra.

  • Jonas säger
    Inlagd 20111025

    Hur kommer det sig att många greker (även iranier m fl) är så feta? Kan det bero på att dem äter mycket fikon och alla annan frukt., även torkad frukt som torkad fikon innehåller MYCKET socker. Är DET nyttig medelhavskost?

  • Majsan säger
    Inlagd 20111025

    Ännu en LCHF blogg och skapad av Rössner. Trodde först inte det var sant. Det är aldrig för sent att ändra åsikt.

  • Majoren säger
    Inlagd 20111025

    Vilken underbar LCHF-blogg! :-D
    Och Stephan har fortfarande inte förstått att det spelar väldigt stor roll vilken typ av kalorier vi äter om vi vill gå ned i vikt. Tragiskt att en professor vägrar se enkla och uppenbra samband.

  • Pellefant säger
    Inlagd 20111026

    Bloggaren tycks mena att han har sämre förutsättningar än Annika Dahlqvist eller Andreas Eenfeldt att svara på de frågor som ställs i kommentarerna som inte är linje med hans eget tänkesätt. De två nämnda har alltid med respekt besvarat kommentarer även sådana som har direkt motsatta ståndpunkter på sina bloggar.

    Varför har du en blogg med kommentarsfält i fall du inte vill föra en dialog?

  • Bosse säger
    Inlagd 20111026

    I en ny stor vetenskaplig studie visas att det är socker som skapar hjärt och kärlsjukdomar, däremot inte fett. Hur går det ihop med din hallonbåtsdiet rössner? Rekommenderar du den även till diabetiker. Förordar Professor Wim Saris också hallonbåtar eller kör han lakrits? Vid Fazers universitet?

  • Piltson säger
    Inlagd 20111026

    Annika Dahlqvist, Helena Hesselmark, Elisabeth Winblad, Erik Edlund och Jonas:
    Eftersom Stephan Rössner har avböjt att besvara frågor på sin egen blogg skall vi försöka dämpa besvikelsen genom att göra detta utifrån den begreppsvärld och det perspektiv som gäller för Piltson. De åtta frågor ni har ställt kan konsolideras till fyra teman, som skall tas upp i tur och ordning, om redaktionen för Seniorbloggen är införstådd.

    Det börjar i morgon. Men OBS: Vi gör inte anspråk på expertis i dessa ärenden. Om ev. ytterligare frågor blir aktuella, ställ dem inte till Piltson! Ställ dem till bloggvärden, professor Rössner. Vi blandar oss i enbart när han förklarar sig oförmögen.

  • Piltson säger
    Inlagd 20111026

    Bosse, Wim Saris är en holländsk professor i näringslära. Han hör till dem som pläderar för lågfettkost på grund att mycket fett kan störa ”energibalansen”, den falska doktrin som nämndes härovan.

    Han var en av de drivande krafterna i ”Diogenesprojektet”, där man man ville fastställa vilken av sex olika koster som vore lämpligast för överviktiga. Läs om detta .i deras pressrelease:

    http://www.diogenes-eu.org/Diogenes%20press%20release%20English%5Bmvb%5D.pdf

    Mera utförliga redovisningar finns på deras hemsida. Det intressanta är att var och en av dessa optioner var en lågfettkost i princip. Redan i projektformuleringen utgick man från att fett vore olämpligt.

    En auktoritet som arbetar med sådana premisser bör nog inte tas på allvar.

  • Piltson säger
    Inlagd 20111026

    Bosse, Fazers vet jag inget om, men Kraft Food nämndes som finansiär för Diogenesprojektet. Forskning blir alltid äventyrlig om redan problemformuleringen skall passa en viss finansiär, men om det var fallet här känner jag ju inte till.

  • Piltson säger
    Inlagd 20111026

    Stephan Rössners frågelåda – Piltsons bidrag I

    Annika Dahlqvist, din fråga var en aning tillspetsad, för smör nämns inte i Stephan Rössners text. Men det stämmer att han ofta dels rekommenderat magra mejeriprodukter, dels uttalat förkastelsedom över mättat fett, alltså främst smör. I boken ”Hälsa till alla” (2001) föreslog han också att man skulle göra smörgåsar utan matfett och lägga pålägget direkt på brödet. Vårt motdrag den gången var ”piltsonmackan”, där man avstår från bröd och breder smör direkt på skinkan.

    Frågan var alltså logisk och berättigad, men vi kan inte ta avstånd från Rössners reklam för olivolja. Det är utan gensägelse den lämpligaste av de vegetabiliska oljor som produceras inom Europa, där den använts i flera tusen år. Andra sådana oljor, t.ex. solros- och majsolja, är mindre lämpliga, eftersom de är övervägande fleromättade och därför antagligen inte så skonsammma mot kroppen än olivernas främst enkelomättade olja.

    Dessutom har olivoljan en lämpligare fettsyrebalans med Omega3 i övervikt över Omega6, som ju är fruktansvärt dominant i nutida västerländsk kost och misstänks vara upphov till allehanda elände. Men om detta måste vi hänvisa till fru Söderlund i Uppsala, som vet mer om saken än vi gör här:

    http://johannaskost.blogspot.com/2007/01/fettsyrabalans.html

    När man ökade Omega3-andelen i maten på brittiska fängelser minskade våldet i cellerna med 37%, avslöjar f.ö. Andrew Weil i Arizona, en annan annan av husets ledstjärnor:

    http://www.drweil.com/drw/u/QAA400149/balancing-omega-3-and-omega-6.html

    Olivolja är alltså ett av de få områden där man kan kosta på sig att vara överens med Stephan Rössner. Valet av fett beror framför på vad det skall användas till. Här föredrar vi att t.ex. steka i generöst med smör. Och eftersom vi för andra ändamål använder nästan tre liter kokosolja varje månad så klarar vi oss bra utan olivoljan.

    Den som vill orientera sig närmare i frågan kan rekommenderas fyra böcker – Olive Farm, Olive Harvest, Olive Route och Olive Tree – av Carol Drinkwater, en brittisk skådespelerska som tröttnade på teatern och började odla oliver istället.

  • MEM säger
    Inlagd 20111026

    Piltson är i högform, härlig läsning!!

  • KickAnn säger
    Inlagd 20111027

    Också jag undrar ifall prof Rössner har förstått vad det här med bloggande och kommentarsfält handlar om; att det alltså är en fråga om att föra en DIALOG med läsarna av bloggen.

    Om bloggägaren inte är beredd på eller ens intresserad av att föra denna dialog begriper jag inte vad han har på seniorbloggen.se att göra. Men det kanske inte blev ”kul” längre när de förväntade hurraropen uteblev? Den som likt prof Rössner känner för envägskommunikation borde kunna hitta andra forum som passar dem bättre. Och om inte prof Rössner tänker svara på en enda av de frågor som ställs här i kommentarerna tycker jag faktiskt att hans blogg inte har något berättigande.

    Att Medelhavskost skulle innebära begränsad mängd mejerivaror låter konstigt. Enligt min enkla världsuppfattning producerar och äter i synnerhet fransmännen en betydande mängd goda ostar som troligen inte kan betecknas som särskilt magra för i så fall är dom enligt min erfarenhet nämligen inte särskilt goda.

    Och borde förresten inte Stephan Rössner låta sin titel föregås av den lilla förkortningen f. d.? Man kan väl inte utge sig för att vara något man inte är längre om man gått i pension och överviktsenheten man tidigare jobbat på lagts ner?

  • Piltson säger
    Inlagd 20111027

    Stephan Rössners frågelåda – Piltsons bidrag II

    En perifer men intressant användning av olivolja är som instrument för att komma tillrätta med grannbyns hundar.

    Men klipper en äkta tvättsvamp i inte alltför små bitar, som friteras i olivolja. De krymper då ganska kraftigt.

    Sedan stänger man in byns egna hundar, så att de inte kan slippa ut och sprider bitarna längs vägrenarna utanför grannbyn. Grannhundarna känner doften och slukar bitarna med stor entusiasm.

    Påverkningen av magsafterna medför att bitarna sväller till sin ursprungliga storlek och spränger hundarnas magsäckar. Sedan besväras byn inte längre av främmande hundar.

    Så går det till i Andalusien om man får tro Norman Lewis, vår auktoritet på området. Folket där i sydligaste Spanien behandlar världen med en handgriplighet som vi i norr befriat oss från.

    De som söker olivolja för mera prosaiska uppgifter, t.ex egen konsumtion, bör se till att den är kallpressad. Detta skall säkerställas av frasen Extra Virgin på etiketten, som skall garantera att oljan kommer från den första pressningen och inte värmebehandlats.

    Men det stämmer inte alltid. Denna klyscha står ju idag på ungefär alla flaskor, så man frågar sig vad som händer med all den sekunda olja som erhålls vid varje skörd. En tysk konsumentorganisaton har funnit att kostnaden för utvinning av förstklassig olja är så höga att de inte kan bäras av de billigaste märkena Extra Virgin. Mer om detta här:

    http://www.test.de/themen/essen-trinken/test/Olivenoel-Schmutziges-Gold-1294892-1293329/

    Det enda man som vanlig konsument kan göra tycks bli att alltid köpa det dyraste märke som erbjuds och hoppas på det bästa.

    I morgon: Medelhavskosten.

  • Piltson säger
    Inlagd 20111028

    Stephan Rössners frågelåda – Piltsons bidrag III

    Medelhavskost ”är ett begrepp illa förankrat i verkligheten”, påpekade Dufva härovan. Det trodde vi också intill nyligen – ett tom honnörsfras att kasta fram utan förpliktelser i någon riktning. Men det stämmer inte.

    Sedan ett år är begreppet medtaget i UNESCO:s kulturarv. Det har därigenom fått en enastående förankring – fast definierat, stadfäst och respekterat som omistligt kulturellt fenomen.

    Detta arv innehåller inte bara fördrömda palats, naturfenomen och ruinhögar. Där finns också en ”ogripbar” kategori – evenemang, sedvänjor och hantverkstraditioner som präglar en viss ort eller folkgrupp. Där hittar vi slovakisk folkmusik, dockteater i Japan, herdesånger på Sardinien, takläggare i Mali, diverse karnivaler och dussinvis andra företeelser som kan ge en hel bygd dess särprägel

    Och där finns också Medelhavskosten, titta här:

    http://www.unesco.org/culture/ich/index.php?lg=en&pg=00011&RL=00394

    Fyra orter nämns speciellt, i Grekland, Italien, Spanien och Marocko. Det är alltså inte bara matvanorna på Kreta det handlar om. Frankrike är däremot inte med – det kan bero på att det franska köket har en egen plats på listan och skiljer sig så starkt från de andra orterna att det hade varit svårt att foga in.

    Stephan Rössner var alltså träffsäker när han i en text på Newsmill förklarade att ”bara Medelhavskosten som framstår som en säkerställd kostform”, och detta över ett år innan utmärkelsen offentliggjordes:

    http://www.newsmill.se/artikel/2009/04/24/det-enda-som-fungerar-ar-medelhavskosten

    Men den som av rubriken lockades att lära sig mer om detta blev besviken. Han antydde inte med ett ord hur denna kost skulle vara beskaffad och vilka praktiska fördelar den eventuellt kunde ha. Inte heller UNESCO:s motivering nämner de hälsoaspekter som varit styrande för de svenska förespråkarna.

    Så det blir det anledning att återkomma till. Men till dess, se på UNESCO:s praktfulla bilder och videoupptagningar! Där finns inslag som inte tilltalar oss, till exempel bagare med vidhängande vetefält, men totalt är det värt besväret.

    En brist känns smärtsam. Här nämns aldrig fäbodostarna från de italienska alperna. De hade förtjänat att komma med, speciellt som så många av dem redan har utrotats av EU:s vettlösa hygienregler. Kanske de kan få en egen notering innan de helt försvinner – en god del av UNESCO:s verksamhet handlar ju om nostalgi.

    Inget nordiskt inslag finns med. Tänkbara kandidater för Sveriges räkning vore vintermarknaden i Jokkmokk och surströmmingen längs Norrlandskusten. Inget annat faller oss in.

    Mer på måndag.

  • axel säger
    Inlagd 20111029

    Professor Rössner och hans kolleger har efter alla år av misslyckanden med sina metoder kommit fram till att det är patienterna det är fel på dvs inte metoderna.
    Med metoder där patienterna är ständigt frusna och hungriga!
    Där suget finns jämt.
    En tortyr som Rössner och hans vänner för övrigt aldrig prövat själva.

  • LenaK säger
    Inlagd 20111030

    Undrar var funktionen som räknade antalet läsare för ett blogginlägg tog vägen? Det måste ju ha varit det enda positiva med detta inlägg för professorn, såvida han inte ser ny kunskap som något positivt. Om jag inte minns fel, så ledde han ligan överlägset med nästan 600 läsare mer än för nästa blogginlägg. Lite plåster på såren kanske!
    Jag ser fram mot måndagens kunskapsflöde från Piltson!!

  • Piltson säger
    Inlagd 20111031

    Stephan Rössners frågelåda – Pilltsons bidrag IV

    Där tog UNESCO fasta på fyra varianter Medelhavskost, alla med olivolja som minsta gemensamma nämnare. Näringsexperter är ett udda släkte, ofta i luven på varandra om kolhydrater, proteiner, kalorier, hormoner och vad vet jag, men ännu har vi inte stött på någon som inte lovprisar olivoljan.

    Motiveringarna kan vara lite olika, men när Stephan Rössner nämner ”olivolja som fleromättad källa” i inlägget ovan, så måste vi släpa fram ett par ordentliga frågetecken. Själva poängen med olivoljan är ju att den INTE är övervägande fleromättad.

    Allt matfett är en blandning av tre olika slags fettsyror: de mättade som saknar bindning mellan kolatomerna, enkelomättade som har en sådan bindning och fleromättade som har två eller flera bindningar. Ju flera bindningar desto mindre stabilitet och större benägenhet att härskna.

    Det är därför uppmuntrande att få veta att fettet i människokroppen är huvudsakligen mättat och enkelomättat, bara till tre procent fleromättat. Och den modersmjölk de flesta av oss erbjöds på livets första näringsställe är till femtiofyra procent mättat och bara åtta procent fleromättat. Det leder till misstanken att de mättade fettsyrorna är de som kroppen mår bäst av.

    Alla animaliska fetter är övervägande mättade, smör till exempel till sextio procent med bara sex procent som fleromättad andel. Men var finns då de fleromättade fettsyrorna?

    De hittar vi framför allt i industritillverkat matfett. Hälften av fettsyrorna i margarin är fleromättade och ännu större andelar finns i majsolja och solrosolja. Det finns inte ett enda naturligen förekommande fett som har mer än några enstaka procent fleromättade fettsyror. Och olivoljan?

    Den är till tre fjärdedelar enkelomättad och bara nio procent fleromättad. Och det är väl därför som folket kring Medelhavet mått så bra av den i flera tusen år.

    Och mycket riktigt: sedan ett par årtionden finns vetenskapligt belagda samband mellan diverse hälsoproblem och vanemässig användning av fleromättat fett. Dessa fettsyror undertrycker kroppens immunförsvar, medverkar till tumörbildning och stimulerar redan befintliga tumörer. Kopplingen mellan fleromättat fett och hjärtkärlproblem är mindre tydlig, men den finns där.

    Det kan bero på att sådant onaturligt fett har en molekylstruktur som kroppen har svårt att komma tillrätta med. Majsoljan kan vara härsken redan när den köps men kosmetiskt fixad så att det inte märks. Och sedan fortsätter den att oxideras inne i kroppen.

    Så hur kan då Stephan Rössner lovsjunga olivolja genom att hänvisa till en skadlig egenskap som den inte har?

    Det verkar gåtfullt, men det finns kanske en förklaring. Den skall tas upp i nästa bidrag till frågelådan. På onsdag.

  • Lillan säger
    Inlagd 20111031

    11 dagar har gått och inte EN enda kommentar som svar från herr Rössner själv. Tragiskt kan jag tycka.

  • Rebecca säger
    Inlagd 20111031

    LenaK: Vi har tagit bort ”Mest lästa just nu” från högerspalten för vi har det redan längst ner på startsidan. Därför kan ni inte läsa exakta sidvisningar men ”Kost och övervikt” kommer nog ligga etta ett bra tag till även om Stephans (och många andra bloggares) inlägg alltid är populära. Besöksstatistiken ser dock bara jag.

    /Rebecca, redaktör på Seniorbloggen

  • Piltson säger
    Inlagd 2011111

    Det här var att ta i för kraftigt, påpekar en kollega:

    ”Det finns inte ett enda naturligen förekommande fett som har mer än några enstaka procent fleromättade fettsyror.”

    Stämmer inte för fisk, säger hon. OK då, fett i torsk är t.ex. till femtionio procent fleromättat. En anledning att undvika torsk? Kanske inte, frågan återkommer.

  • Gunilla Jansson säger
    Inlagd 2011111

    Läs boken Stoppa Alzheimer Nu av Bruce Fife

  • Piltson säger
    Inlagd 2011112

    Stephan Rössners frågelåda – Piltsons bidrag V

    ”Världen vill bedragas”, utbrast Stephan Rössner i tidskriften Medicisk Access för sex år sedan och upprepade detta här på Seniorbloggen i april i år. Kan detta valspråk förklara hans förslag att olivolja skulle vara fleromättad?

    Han är inte ensam om benägenheten att vara rundhänt med sanningen. Den som läste våra anmärkningar om ”fleromättat” i Bidrag IV kommer strax att inse att Livsmedelsverket har en annan uppfattning:

    http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Fett/Fleromattat-fett-omega-3-och-omega-6/

    Livsmedelsverket och Piltson kan inte båda ha rätt. Det är en fråga om selektivitet i verklighetssynen, men Stephan Rössner går ytterligare ett steg. Om den materia man betraktar har egenskaper som inte stämmer med den argumentering man vill föra fram, så kan man ju justera dessa egenskaper tillls de passar.

    Och så får olivoljan bli fleromättad. ”Fleromättad” är ett honnörsbegrepp inom den konventionella näringsläran sedan många år, med det står man på trygg mark.

    I boken Hälsa till alla” (2001) skrev Rössner: “Idag har man fått klart för sig att det är fleromättade fetter som vi behöver istället för de mät¬tade.” Då erbjöd Piltson en alternativ formulering: “Idag har man fått klart för sig att det är mättade fetter som vi behöver istället för de fler¬omät¬tade.” Den som föreslår att sådana fetter i längden kanske inte är så nyttiga är en revoltör, men bakomliggande källmaterial kan tillställas hugade intressenter; hör av er hos Piltson@gmail.com.

    Fleromättad olivolja är alltså i linje med gällande åskådning; att den faktiskt inte är det har då inte med saken att göra. Det vittnar om suveränitet gentemot verkligheten, en frimodighet som inte ens Livsmedelsverket kostar på sig.

    Sådan helomvändning av basfakta är ett effektivt grepp. Ett annat exempel var när Rössner måste försvara tanken på ”energibalans”, alltså det faktum att de tre näringsämnena hanteras på olika sätt av människokroppen, varvid överskott antas bilda överrvikt.

    Det var i boken ”God mat för klokt folk” (1996): ”Att hantera fett kostar kroppen mycket mindre än att hantera kolhydrater och proteiner. … Fett är `billigare´ att hantera i kroppen… Kolhydrater och proteiner kostar betydligt mera att omhänderta.”

    Även här lanserade han andra egenskaper än dem som gäller för oss andra. För oss gäller ju att kolhdraterna snabbt kommer kroppen till godo, medan fettet är mera påfrestande och leder till större energiförluster. Villket förklarar hur man faktiskt kan äta ganska mycket fett och ändå tappa kroppsvikt. Dock inte på professor Rössners numera nedlagda klinik.

    I nästa bidrag försöker vi ge oss på Elisabeth Winblads erfarenhet med de försvunna sjukdomarna. På måndag.

  • Piltson säger
    Inlagd 2011113

    Gunilla Jansson,
    Bruce Fife har uppmärksammat hur kokosfett dramatiskt förbättrar livskvaliteten för dem som lider av Alzheimers. Om hans bok kommit på svenska bör det finnas ett exemplar på varje äldreboende i landet.

    Stephan Rössner har som vanligt en annan syn på saken. I Boken ”Viktskolan (2004) skrev han:

    ”Kokosfett som kommer från växtriket hör till det sämsta mättade fett man kan äta.”

    Varför förklarade han dock ej. Här förbrukar jag nästan tre liter kokosfett i månaden. Köps i pyrsar på 2,5 liter. I skarven mellan pytsarna får jag ibland gå utan i ett par dagar. Strax dyker då astmasymptom upp.

  • hans nyström säger
    Inlagd 2011116

    °Födoämnesbaserad bantning°II 111105
    Protein:
    Människan behöver proteiner:för uppbyggnad av egna muskler och nerver
    Socker: drivmedel/snabbpåfyllnad av energi.
    Fett: är den form kroppen valt att lagra näring och överskott av kalorier, på.
    Vitaminer: följer med födan och lagras länge i levern. C-vitaminet kortast tid; varför den lämpligen tillföres ofta- med frukt.
    §-att frukt ger bukfetma….ny forsk .stämmer med min buk
    §§- att sportdryck med sitt sockerinneh hämmar fettförvandlingen vid motion—
    egen autoanalys:
    VAD- näring/cal
    VAR – på gatan glass korv godis
    HUR- slarvigt och snabbt tuggat
    VARFÖR- psykiskt
    NÄR- mellanmål på natten
    —-
    bantning a´la minute-
    a´la carte
    näringsrika rätter…..
    smak rika -”-
    värme¨ – nåt varm varje gång-
    låt varje mål vara den tid mättnaden varar….alltså ät ej omlott mellan fika och mat
    hans nyström

  • Piltson säger
    Inlagd 2011116

    Stephan Rössners frågelåda – Piltsons bidrag VI

    Elisabeth Winbergs fråga i en kommentar ovan: ”Varför försvann mina allergier, eksem, reumatism, chrons tarmsjukdom, Ibs, irit, på fettrik mat. Jag har lidit av dessa i 30 år, och jag blev fri på en vecka av de flesta, men iriten tog två år att bli av med.”

    Som lekman på området vill inte Piltson fresta med ett eget svar. Men här erbjuds en sammanfattning av de hälsoeffekter av KH-restriktion som Wolfgang Lutz noterade på fyratusen patienter inklusive sig själv. Han lade fram sina erfarenheter i boken ”Leben ohne Brot”, utgiven 1967 och fortfarande i tryck, nu i 16:e upplagan. Referatet är hämtat från 5:e upplagan från 1977; den engelska versionen bara en skugga av originalet.

    Lutz var inte den första som med framgång tillämpade KH-restriktion. Hans historiska sammanfattning nämner Brillat Savarin i Frankrike, Banting/Harvey och John Yudkin i England, Viljamur Stefansson, Alfred Pennington, Richard Mackarness och George Thorpe i USA samt Erna Carise i Österrike – obekanta storheter för dem som undervisar svenska dietister? Men han var den som mest omfattande redovisade resultat för kolleger och intresserad allmänhet.

    Effekterna på övervikt och dess följdsjukdomar skall tas upp i ett senare bidrag – här gällde det alltså andra hälsovinster.

    Vad avser Lutz då med ”kolhydrater”? Han ger en uppräkning i sjunkande kriticitetsordning: ”Socker, mjöl, gryn, pasta, bröd, baljväxter, potatis, nötter och frukt.” Några i listan har intressant likhet med de ”rotfrukter, ärt- och baljväxter och grovt bröd” som Stephan Rössner lovprisade i inlägget ovan.

    Och här, utan systematik i ordningsföljden, är företeelser som enligt Lutz åtgärdades eller bromsades/lindrades kraftigt i och med att matvanorna ställdes om på KH-restriktion:

    Håravfall
    Ständig trötthet
    Höftledsartros och andra ledbesvär
    Alkoholbegär
    Hudens motståndkraft mot mekanisk retning
    Tandröta
    Dåligt humör, depression, hjärtklappning vid upphetsning
    Infektionsbenägenhet tack vare bättre immunförsvar
    Diabetes och dess följdsjukdomar
    Mag- och tarmbesvär inkl. tjocktarmsinflammation, tunntarmsinflammation (Crohns?), gastrit
    Diarré och förstoppning – ”de tacksammaste patienterna efter mycken
    resultatlös behandling”
    Gallgångsinflammation och olika leversjukdomar
    Cancer av skilda slag
    Arterioskleros och angina pectoris
    Polyglobuli (för många röda blodkroppar)
    Gikt
    Högt blodtryck
    Hjärtsvikt, dekompensation, förmaksflimmer
    Epilepsi
    ”Senil hjärnatropi” (= Alzheimers?)
    Multipel skleros
    Vävnadsförlust, katabolism och benskörhet

    Ja, det är en ståtlig katalog. Kanske han tog i för kraftigt; KH-restriktionen sägs ha olika effekt på inflammationer och degenerativa besvär, alltså nedslitning av organ och kroppsdelar. Den är mest effektiv på de senare. Några av ovanstående är blandformer; då är utgången mera oviss men som helhet oftast positiv.

    Var och en av ovanstående kunde bli ämne för en separat betraktelse. Om någon av dem anses speciellt intressant, anmäl det här så gör vi en sammanfattning av vad Lutz har att säga. Men nästa bidrag skall handla om KH-restriktionens effekt på övervikt och fetma. På onsdag.

  • Piltson säger
    Inlagd 2011117

    Axel ovan:
    ”…metoder där patienterna är ständigt frusna…”

    Det där var intressant, går väl ihop med Lutz´s anmärkning om ”termogenes”, värmebildning vid KH-restriktion. När man ständigt har kalla händer och nästipp så är den enklaste metoden att äta mera smör t.ex. Det blir energiförluster i kroppen, och sådana förluster avgår som bekant som värme.

    Det illlustrerar termodynamikens ANDRA huvudsats, som förnekas av dem som utbildar dietister. Mera på onsdag.

  • LenaK säger
    Inlagd 2011117

    Piltson, jag är mycket intresserad av att höra vad Lutz har att säga om Multipel skleros.
    Jag införskaffade ”Life without bread” för att läsa om detta men till min stora besvikelse nämndes det bara i förbigående. Piltson, du tycks ha tillgång till originlversionen på tyska och jag vore tacksam om du ville redogöra för Lutz’ erfarenheter vad gäller MS och kolhydratrestriktion.

  • Piltson säger
    Inlagd 2011118

    LenaK,
    I min upplaga av Lutz rapporterade han om enbart 36 MS-patienter som behandlats med KH-restriktion. Av dem hade ett fåtal läkt ut helt och inte heller fått återfall när man slutat med denna kost. Men för de flesta var det en tvetydig effekt.

    Vävnadsskadorna visade tendens att läka, men de autoimmuna attackerna blev värre. Vilken av dessa stridiga effekter som dominerade fick avgöra om behandlingen skulle fortsätta eller ej. Reaktionerna var individuella, beroende på hur sent i sjukdomens progression som koständringen hade satts in. Ingen som haft sjukdomen i mer än fem år reagerade övervägande positivt.

    Senare upplagor kan ev. innehålla gedignare information, för han uttrycker avsikt att fortsätta med sådan behandling, och han höll ju på i ytterligare ett par årtionden.

    Jan Kwasnieski i Polen uppges dock ha använt sin högfettkost på över 200 MS-patienter, och även några som haft sjukdomen i över fem år hade botats. Läs om detta här:

    http://www.second-opinions.co.uk/diet-for-ms.html

    Detta går på tvären mot vad som sägs av den konventionella medicinen och anmäls av diverse MS-organisationer. Där heter det att sjukdomen är obotlig och fet kost bör undvikas, framför allt, som vanligt, mättat fett.

  • Piltson säger
    Inlagd 2011118

    Stephan Rössners frågelåda – Piltsons bidrag VII

    En uppfriskande vana hos Wolfgang Lutz var att han inledde varje kapitel med ett kursiverat referat av den gängse synen på KH-restriktion. Det blev extra anslående när han sedan visade hur pass verklighetstrogen denna var. Ett utdrag ur synen på kost och fetma:

    ”Föreställningen att näringens kvalitet påverkar aptit och hunger är absurd. Om det är kolhydrater, fett eller protein spelar ingen roll, enbart mängden tilllförda kalorier har sådan påverkan. Sålunda går terapin enbart ut på kaloribegränsning med sidoåtgärder vid hunger, främst av psykoterapeutisk typ.”

    Ja, det ser ut som ett koncentrat av läroboken ”Fetma” (Red. S. Rössner, Studentlitteratur 2007), eller kanske en programbeskrivning för överviktsenheten i Huddinge. Som Rössner också skrev i inlägget ovan:

    ”Det spelar egentligen inte någon större roll vilken diet man väljer, så länge energiintaget understiger utgifterna.”

    Jo, det har vi hört i otaliga intervjuer. Så vilken forskning ”på strikt vetenskaplig grund” ligger bakom? Det är otydligt, för varken Stephan Rössner eller någon annan har nämnt hur man kommit fram till detta.

    Man påpekar gärna att forskare är överens men utan att tala om hur de blivit det, nämligen genom ett dekret baserat på feluppfattad fysik. Varpå man i efterhand manar fram begreppet ”vetenskap” som en bekräftande besvärjelseformel.

    Vetenskap utgår från iakttagelser och data. Här fanns inga sådana. Så när man utformar praktiska insatser mot övervikt med energihushållning som utgångspunkt, så blir – enligt chefens medgivande – ”viktnedgången i denna selekterade grupp … ändå inte bättre än 5 procent” efter att en tredjedel av klienterna fallit ifrån utan ha fått hjälp alls. Den obesvarade frågan om hur en ”bluffdiet” är beskaffad framstår i påträngande relief.

    Lutz, däremot, utgår från praktisk erfarenhet med fyratusen patienter. Och på denna grundval kan han fastställa att den som växlar till KH-snål kost

    ”…märker plötsligt hur organismens komplicerade maskineri kan fungera när den tillförs rätt bränsle. Det är som när man med sportbil kommer hem från en resa i något underutvecklat land med enbart normalbensin och i hemlandet åter kan tanka högoktanig bensin… Mycket talar för att den KH-snåla kosten är bättre anpassad till människans natur…”

    Ja, nog pekar hälsoeffekterna i förra bidraget i den riktningen. Precis det kan vi själva bekräfta från egen erfarenhet sedan åtta år, och ytterligare vittnesbörd kan läsas i tusental här:

    http://kolhydrater.ifokus.se/

    Men Lutz har lagt märke till att KH-restriktion faktiskt tillämpas även i officiella sammanhang. Den kost som amerikanska astronauter erbjuds saknar nämligen bröd, men på grund av risken att tyngdlösa smulor skulle flyta runt i rymdkapseln, bli inandade och utlösa hostattacker.

  • Piltson säger
    Inlagd 2011118

    Hans, jag hoppas din fråga rörande ”strikt vetenskaplig grund”, nr 6 längst upp, kan anses besvarad i Bidrag VII. Om Stephan Rössner har bättre förslag kommer han väl att höra av sig.

    Jon Jonsson, din syn på begreppet ”mätt” direkt under Hans´ kommentar stämmer med den vi kommit fram till här. Men Stephan Rössner har en annan syn, som tar fasta på ”mättnadskänsla” snarare än mättnad. Det skall bli nästa bidrag till frågelådan, kommer på fredag.

  • Katarina säger
    Inlagd 2011119

    Typ 1 diabetiker 40 år som la om kosten helt. Började äta LCHF för 3 år sedan och har aldrig mått bättre. Kolesterolvärden har normaliserats, mer energi, inga magproblem och framför allt HBA 1c värdena är inom normala värden efter 10 år med typ 1 diabetes. Springer halvmaran på 1.35 med stöd av lite kolhydrater då jag lärt mig att tanka på lagom! Många talar om att man inte har en aning om resultat efter många års LCHF kost men levde Stenåldersmänniskan på pastaskruvar och plockgodis? Honung hittades då och då men i små mängder.

    Jag har aldrig varit nöjdare, gladare och mättare!!!! Fler diabetiker skulle må bättre av denna kost eller i varje fall dra ner på kolhydraterna för nu är det väl dags att lyssna på oss som faktiskt mår bättre!!!! Ändå sitter våra läkare med kostrekommendationer som får vårt socker att åka berg och dalbana. FRÅGAN: VARFÖR LYSSNAR NI INTE? Jag blir frustrerad och mycket ledsen då fler skulle kunna bli hjälpta!

    Med vänlig hälsning

    Katarina

  • Piltson säger
    Inlagd 2011119

    Katarina, den frågan har vi länge ställt oss i flera år och kan inte erbjuda något svar. Men en till synes logisk förklaring har dragits fram.

    En läkare sägs kunna känna sig tvingad skriva ut medicin i eget intresse, fast han vet att koständring i många fall vore lämpligare och alltid bör prövas i första hand. Ett sätt att hålla ryggen fri, för om han bara ordinerar ändrade matvanor och patienten inte följer detta, så tros han kunna åka fast för utebliven behandling.

    Vet inte om det kan stämma. Vi kom in på dessa frågor för 7-8 år sedan när höga blodsockervärden noterades hos min f.d. kollega Ursula Morin. Hon föreskrevs piller utan en fråga eller kommentar om vad hon brukade och borde äta. Hon var nu en brett orienterad tjej, som strax fattade att detta var vansinne.

    Så pillren hämtades aldrig ut. Istället skaffade hon in böcker om diabetes som används i tysk läkarutbildning. Fann då att vad som står i kurslitteraturen strider mot vad som står i broschyrer som delas ut till patienter och kan plockas upp på apotek.

    Vad nu detta kan betyda. Nästa gång hon besökte doktorn blev hon utskälld fastän värdena hade blivit mycket bättre. Om de inte trycks ned på godtagbart sätt, så gäller det tydligen inte.

    Så jag vet inte varför de inte lyssnar. Men vi skall vara tacksamma att Stephan Rössner här har öppnat ett medium för budskap direkt till honom. Borde ha gjorts medan han fortfarande var yrkesverksam.

  • Piltson säger
    Inlagd 20111110

    Katarina:
    ”…levde Stenåldersmänniskan på pastaskruvar och plockgodis?”

    Vad Stenåldersmänniskan levde på skall tas upp senare här, där finns det intressant att meddela. Kanske mot slutet av nästa vecka. Först måste vi i två bidrag ta hand om begreppet ”mätt” enligt Jon Jonsson ovan, det första kommer i morgon.

  • Björn Hammarskjöld säger
    Inlagd 20111110

    Hej Piltson!
    Du skrev 20111031
    Stephan Rössners frågelåda – Piltsons bidrag IV

    Allt matfett är en blandning av tre olika slags fettsyror: ”de mättade som saknar bindning mellan kolatomerna, enkelomättade som har en sådan bindning och fleromättade som har två eller flera bindningar. Ju flera bindningar desto mindre stabilitet och större benägenhet att härskna.”

    Piltson ville att jag skrev själv i stället så då gör jag det för att korrigera det lilla misstaget.

    Det borde ha stått
    de mättade som saknar _dubbel_bindning mellan kolatomerna, enkelomättade som har en sådan _dubbel_bindning och fleromättade som har två eller flera _dubbel_bindningar

    Varje kolatom har fyra olika bindningsriktingar med 104º mellan sig i tre dimensioner,

    Kolatomerna i mättade fettsyror ligger på en lång rad med en bindning åt var sitt håll och med väteatomer i resterande positioner utom i ena änden där det finns –C=O samt en OH till kopplat ovanför det sista C

    ….H.H.H.H.O-H
    …..|…|…|..|…|
    H-C-C-C-C-C=O
    ….|..|…|…|
    …H.H.H.H

    Enkelomättat fett
    ….H.H…..H.O-H
    ….|..|……..|..|
    H-C-C=C-C-C=O
    …|…….|…|
    …H…..H..H

    Fleromättat fett
    ….H.H…..H..H.H..O-H
    …..|..|…….|…|..|…|
    H-C-C=C-C=C-C-C=O
    ….|……|……….|
    …H…..H……H

    Första dubbelbindningen trans (väteatomerna på var sida) och den andra cis (väteatomerna på samma sida) om dubbelbindningen, Trans innebär en blixtliknande parallellförskjutning medan cis ger böjning av kolkedjan,
    Mättade fettsyror är raka, enkelomättade är krökta 60º vid dubbelbindningen (cis) och fleromättade blir dubbel- eller mer krökta som en boll,

    Mättade fetter är fasta i rumstemperatur, enkelomättade blir fasta i kylskåp (olivolja) medan fleromättade är flytande i kylskåp,

    Vänligen

  • Piltson säger
    Inlagd 20111110

    En ödesdiger blandning av okunskap och slarv.

  • Piltson säger
    Inlagd 20111110

    Stephan Rössners frågelåda – Piltsons bidrag VIII

    Jon Jonsson, ”mättnad” är ett tvetydigt begrepp.

    Det måtte väl betyda att kroppens behov är tillfredsställda? Nej, en auktoritet som talar om mättnad kan mena något annat. Det blir tydligt av en mening i Stephan Rössners inlägg härovan:

    ”Fiberrika grönsaker, rotfrukter, ärt- och baljväxter och grovt bröd har ju varit känt sedan decennier som mättande kostkomponenter.”

    Här betyder ”mätt” påfylld. En rent mekanisk sak: magen är full, oavsett vilka näringsbehov som kan föreligga. Det blir tydligt när man tänker på att en viss mängd kolhydrater bara innehåller hälften så mycket energi som samma mängd fett. Som Rössner påpekade i Aftonbladet:

    ”Fett innehåller så många kalorier per gram får man en så liten portion att man inte blir mätt… Fett ger dålig mättnad = risk att överäta”.

    Samma betydelse används av Livsmedelsverket:

    ”Det är potatis, ris och pasta som ger balans åt måltiden och en bra mättnadskänsla.”

    ”Mättnadskänsla” – ett avslöjande uttryck. Man får en chans att känna sig mätt fast kroppen inte är belåten. Man är övergödd men ändå undernärd.

    Så när bantningsprofessorn räknar kalorier och talar om mättnad tror klienten att kroppens behov är tillfredsställda, eftersom han just då också känner sig mätt. Men kroppen själv har annan uppfattning, och det är den som gäller.

    Men trollkonsten varar inte länge. Kroppen har hormonstyrda system för att signalera vad den behöver. De uttrycks i form av aptit och hunger. Dessa signaler är baserade på matens fördelning i olika näringsämnen, inte på mängden mat, och de slår till med fördröjning.

    Kolhydrater smälts snabbare än fett. Så ”risk att överäta” drabbar inte den som äter fett utan snarare den som plågar sig med kaloriräkning. Den gäller inte den som utnyttjar kroppens egen funktion för aptitreglering och har tålamod att vänta på signalen ”mätt”.

    Regleringen är omedveten, men automatisk och absolut obändig. En värdefull bundsförvant för den som vill hålla kroppsvikten i styr, eller hur?

    Det verkar rimligt, men hos Stephan Rössner hade den ingen roll att spela. Där gällde bara den mekaniska påfyllningen med kolhydrater. Han ville istället att matfabrikerna skulle spela med i hans trollerinummer. I boken ”God mat för klokt folk”:

    ”Det blir onekligen en utmaning för livsmedelsindustrin att skapa nya produkter som kan ge oss mättnadskänslor till litet energiinnehåll.”

    Här förbisåg han att ändamålet med att äta mat är att tillföra energi och därmed hålla sig vid liv.

    Wolfgang Lutz insåg att den som lägger en sådan syn till grund för viktreglering kämpar mot naturen, men han var osäker på hur det fungerade. Det verkar vetenskapen delvis vara alltjämt, men svaren måste komma från hormonforskare, inte från fetmabekämpare som inte intresserar sig för hormoner.

    Det blir nästa bidrag till frågelådan. På måndag.

  • Björn Hammarskjöld säger
    Inlagd 20111112

    Piltson, jag tycket det är skönt att du med ett leende på läpparna accepterar att du för en gångs skull råkar ha skrivit ett mindre fel. Ingen annan hade upptäckt det. Med det är undantaget som bevisar att du har rätt i allt annat som du skriver! Och allt annat är ju helt rätt!

    Tack för att du skriver i stället för you know who, det blir klart, stringent och rätt.

  • Piltson säger
    Inlagd 20111112

    Piltsons helgextra

    Nej,”nya produkter som kan ge oss mättnadskänslor till litet energiinnehåll” är nog inte vad vi bör hoppas på från matfabrikerna. De erbjuder redan övernog av lättsnusk. Men tanken väckte funderingar i butiken denna morgon. Kan man tänka sig någon annan, mera hälsosam ”utmaning”?

    Fettranden har avlats bort från skinkorna och barndomens revbensspjäll med centimetertjockt fettskikt finns inte längre i sortimentet. Kallskuret i plastpåsar erbjuds med ensiffriga procenttal som säljslogan. Det är svårt att få tag i sin dagsranson hälsosamt animaliskt fett, när t.o.m. de flesta ostarna lovprisas som fettsnåla?

    Kanske med hjälp av mellanmål, något lämpligt ”snack” eller TV-tugg?

    Tja, på 8×5. säger fyrtio hyllmeter, erbjuds där ett par hundra olika slags potatisflingor. Ytterligare 3×5, säger femton hyllmeter, fylls av salta kringlor, ostpinnar och annat sådant. Stickprov visar att även i produkter med ”ost” som signalord är andelen kolhydrater långt mer än dubbelt så stor som andelen fett, och den större andelen av det fett som finns är fleromättat.

    Det blir ett trist letande. I Sverige kan man fortfarande få tag i de torkade fläsksvålar vi minns från 1970-talet, men från udda tillverkare som man knappt hört om i andra sammanhang.

    Här i sydvästra Tyskland måste jag köra till en bonde som själv slaktar och säljer resultaten i sin gårdsbutik. Han har ”Grieben” för 2 Euro/hekto, så fettrika att tungan känns slira mot läpparna. Men de är fantasilöst tillkomna. Man får salta ganska kraftigt och gärna peppra en aning.

    Där har vi utmaningen. Om någon internationell storkoncern tog fasta på denna lucka i utbudet, kunde vi få fläsksvålar med löksmak, fläsksvålar med paprika eller enbär, svartpeppar, mejram eller timjan, med provencalsk, ungersk eller olika slags indisk kryddning… Variationsbredden är obegränsad, och det vore alltigenom nya, hälsosamma produkter så länge man avstår från ”smakförstärkare” som inte behövs.

    Skriv till Unilever om detta. Lanseringen i Sverige kunde göras med inbjudan till Gastronomiska Akademien, där Hans Majestät Konungen och Stephan Rössner båda är ledamöter.

  • LenaK säger
    Inlagd 20111112

    Björn, frågan är om du vet hur rolig du var idag eller om det var en ren tillfällighet. I vilket fall är liknelsen kanske väl elak. :-d

    Piltson, tack för din redogörelse för Lutz’ erfarenheter av kostbehandling vid MS, som han berättat om det i Leben ohne Brot. Jag har forskat lite mer och får en känsla av att LCHF kan vara en ytterst verksam behandling vid MS förutsatt att behandlingen sätts in under de första åren efter diagnosen och att gluten utesluts helt. Här finns mer att läsa. http://homodiet.netfirms.com/disorders/multiple_sclerosis.htm
    Lika spännande är att Kwasniewski har gett ALS-patienter sin LCHF-liknande kost och noterat klara förbättringar hos patienterna.

    Så vitt jag är rätt informerad får idag nydiagnostiserade MS-patienter i Sverige, ofta mellan 20 och 30 år gamla, erbjudande om och förutsätts tacka ja till omedelbar och livslång medicinering med dyrbara preparat som kan ge ganska svåra biverkningar. Det vore intressant att veta om någon enda blir informerad om att en kostomläggning kanske kan vara ett alternativ att testa först. Troligen inte!

    Jag ser fram mot den dag när lågkolhydratkost är en allmänt vedertagen behandling av diabetes och fetma. Då kanske gräsrötterna kan flytta sitt fokus till bl a de autoimmuna sjukdomarna, där det tycks finnas mycket att vinna med KH-restriktion. För vi vågar väl inte hoppas att det ska komma uppifrån?

    Piltson, en fråga om boken Leben ohne Brot: Tar Lutz upp de olika sjukdomarna, som du räknade upp, ingående eller nämner han dem bara i förbigående. Jag funderar på att damma av min skoltyska och köpa boken, även om jag redan läst Life Without Bread.

    Till sist instämmer jag med föregående skribent: Tack för att du skriver i stället för……

  • Piltson säger
    Inlagd 20111113

    LenaK, jag tycker han går ganska ingående in på det mesta av detta. I 5:e upplagan har det parti som handlar om olika sjukdomar 180 dubbelspaltiga sidor inkl. statistik från hans egen erfarenhet, grafiska framställningar och en massa hänvisningar till primärkällor. Angina pectoris har t.ex. nio sådana sidor hjärtsvikt åtta, arterioskleros tretton, galla och lever tolv. Nervsystemets sjukdomar är lite knapphändigare behandlade.

    Den ju nu aktuella upplagan kanske är tunnare, den har jag gett bort, men såviss jag minns var den kanske inte så fyllig. Man kan ev. erhåla äldre upplagor från amazon.de, det var så jag fick min.

  • Piltson säger
    Inlagd 20111113

    Stephan Rössners frågelåda – Piltsons bidrag IX

    ”Vi måste medge att vi ännu inte vet varför en fetlagd person reagerar på KH-restriktion men en annan, lika fetlagd, inte reagerar,” skrev Wolfgang Lutz i sitt inledande kapitel. Men, tillade han, när det gäller överviktiga barn fungerar KH-restriktion alltid, utan undantag.

    På grundval av sin egen statistik, hundra barn till 5:e upplagan, utlovade han att varje tjockis som kom till honom före puberteten kunde krympas till normal vikt, och inom allra högst ett år. Med sådana barn hade han aldrig misslyckats.

    Men varför reagerar då inte också alla vuxna? Det kan bero på att deras naturliga hormonreglering blivit störd. Om detta konstaterade Diana Schwarzbein, fritänkande diabetolog i Kalifornien:

    ”Lågfettkosten stör kroppsbalansen genom att först höja insulinnivåerna, vilket i sin tur leder till en kaskad av andra hormonrubbningar.”

    Nej, medgav hon, det var inte belagt i långtidsundersökningar. Men det backas upp av basvetenskaperna fysiologi och biokemi…

    “…och det finns inte någon långtidsundersökning som påvisar fördelar med fettsnål kost.”

    Och dessutom, givetvis, av tiotusentals vittnesbörd om KH-restriktionens effektivitet i praktiken, inte bara i Kalifornien. Motsvarande vittnesbörd från Huddinge tycks inte föreligga.

    Schwarzbein hade lämnat en klinik där hon inte fått tillämpa sina insikter i hormonlära. Sedan hjälpte hon tiotusen patienter i egen regi. Härmed rekommenderas enträget hennes egen berättelse om detta:

    http://www.schwarzbeinprinciple.com/pgs/dr_schw/sp_I_intro.html

    Wolfgang Lutz kände till att insulin är fettdrivande, men i övrigt kunde han inte veta mycket om hormonernas roll i dessa sammanhang. Den berömda fettstopparen Leptin upptäcktes inte förrän 1994. Då trodde man en kort tid att man hade svaret på fetmagåtan, men det visade sig vara en förenkling.

    År 1996 hittade man nämligen ”hungerhormonet” Ghrelin, men det blev inte offentliggjort förrän några år senare. Ett besläktat hormon, Obstatin, drogs inför offentligheten 2005 och följdes nästa år av aptitregulatorn Nesfatin, påträffad i Japan.

    Så det är nytt vetande. Och det är inte hela historien. Andra hormoner är inblandade, säkert några som ännu ej upptäckts. Forskarna ger inte intrycket att ha kommit så långt i dessa ärenden.

    ”Man kan inte veta hur mycket man inte vet”, fastslog Donald Rumsfeld och bemöttes med diverse sarkasmer i medierna. Men han hade ju rätt.

    När man står vid en kunskapsgräns kan man inte veta om svaret visar sig vara någon enkel faktor som man en dag kommer att snubbla över eller en klunga snåriga processer, som mödosamt måste trasslas ut årtionde efter årtionde.

    Så Lutz´s uppgivna fråga i första meningen är fortfarande obesvarad. Men Piltson har en egen lekmannahypotes om detta.

    Den skall läggas fram i Bidrag X på onsdag, och då skall vi per epost inbjuda bloggvärden till en bedömning.

  • Piltson säger
    Inlagd 20111116

    Stephan Rössners frågelåda – Piltsons bidrag X

    Varför är barnen kring Medelhavet så feta, var Erik Edlunds fråga härovan, vilka fel gör föräldrarna?

    Ja, om de nu är det så kan man tänka sig olika förklaringsmodeller. Enligt en kunde det bero på att de inte erbjuds ”lättmjölk”, ”lightprodukter”, ”nyckelhålsmärkt” mat och annat sådant. Det är den förklaring som infinner sig om man utgår från anvisningarna rörande barn i läroboken ”Fetma” (red. S. Rössner och. A.K. Lindroos, Studentlitteratur 2007).

    Skall man tro på den?. En annan förklaring kunde baseras på Wolfgang Lutz´s erfarenhet enligt Bidrag IX. Då kunde det bero på att de inte har erbjudits KH-restriktion.

    Men varför glo mot Medelhavet? Redan i Sverige finns ett avsevärt material som kunde ge antydningar om vad som gäller. För enligt Stephan Rössners inlägg härovan är ungefär 20 % av svenska barn överviktiga. Och ”dessvärre blir de flesta överviktiga barn – överviktiga vuxna.”

    Wolfgang Lutz skrev ju rentut att han inte någon gång misslyckats med ett överviktigt barn som anlände hos honom före puberteten. Det ger Rössners iakttagelse en speciell lyster – med tanke på de inhemska metodernas beskedliga framgång kan ju hans efterkomlingar inte ha mycket att förlora på att pröva något annat.

    Och då tycks det lämpligt att välja en modell som redan visat sig ge övertygande resultat i praktisk tillämpning. Eller kan det här röra sig om något som enligt bloggvärdens vokabulär är en ”bluffmetod” och därför måste förbigås oavsett statistiken?

    Det förblir oklart. Vi har ju ännu inte fått veta vad som avsågs med detta sorgsna begrepp. Men det är svårt att tro att Rössner här kan ha avsett KH-restriktion. Lutz var ju långtifrån den förste eller ende som haft framgång med det.

    I Bidrag VI nämndes några nutritionister som tillämpat det sedan 1800-talet. Till dem kan man lägga Bertil Sjövall i Sverige på 1950-talet och en skock andra läkare som Gary Taubes räknar upp på sid. 337 i boken ”Good Calories Bad Calories”.

    Detta var kort sagt gängse metod för viktminskning i alla länder innan man kring 1970 plötsligt gjorde energihushållning till utgångspunkten – varpå världen drabbades av den fetmapandemi som Rössner och andra professorer nu uppgivet jämrar sig över. Surrealismen i detta blir en aning lättre att förstå i ljuset från boken ”Forskningsfusket” av Ralf Sundberg, vilken därför också skall ta upp här så småningom.

    Det finns alltså ganska mycket kunskap som måste sopas undan innan begreppet ”bluffmetod” kan kännas tillämpligt. Rössner måste avse något annat än KH-restriktion, men vad? Och i så fall, varför nämns KH-restriktion i så negativa termer i läroboken ”Fetma”? Olösta gåtor, obesvarade frågor.

    Men på en punkt tror vi oss ha kommit ett stycke på väg – hur kom det sig att Lutz misslyckades med några vuxna fast han till hundra procent hade framgång med barn?

    Det blir temat för nästa bidrag, som kommer på lördag.

  • LenaK säger
    Inlagd 20111116

    Piltson, tack! En sak bara: Var rädd om din upplaga av Leben ohne Brot, och skulle du mot förmodan vilja göra dig av med den, så………… ;-)

  • piltson säger
    Inlagd 20111118

    Stephan Rössners frågelåda – Piltsons bidrag XI

    ALLA överviktiga barn kan få styrsel på kroppsvikten med KH-restriktion, hävdade alltså Wolfgang Lutz – ovanligt starkt sagt av en som faktiskt inte var lagd för kategoriska uttalanden. Men hos vuxna fungerade det inte alltid. Varför inte?

    Klienternas utseende gav inga ledtrådar. De var alla onödigt feta och några yttre skillnader fanns inte att se. Så varför var några framgångsrika, men andra inte?

    Vi vågar oss på en hypotes. De som inte lyckades med Lutz´s bantningsmetod kan ha varit personer som tidigare flera gånger utan varaktig framgång försökt tappa vikt med metoder i strid mot människokroppens egen, spontana strävan efter balans, s.k. jojobantare.

    Varje jojovända innebär en störning av den hormonstyrda regleringen. När systemet har lurats flera gånger kan det helt enkelt tappa sugen – hormonförsörjningen fungerar inte längre som den skall.

    Jojobantningens bakgrund hör inte till dagens ämne. Om den har Diana Schwarzbein gett oss en fyllig beskrivning; här finns ett referat:

    http://www.newsmill.se/artikel/2009/09/16/sa-byts-muskler-mot-fett

    Att denna brist inte förekommer hos barn kunde helt enkelt bero på att de ännu inte haft tid att ödelägga sin fysiologi med naturvidriga metoder, till exempel sådana som bygger på energihushållning och kaloriräkning. Det styrker hypotesen.

    Här fokuseras uppmärksamheten på s.k. anamnes – klientens tidigare bantningshistorik kan vara av betydelse när det gäller att förutsäga möjligheterna till framgång. Vid Stephan Rössners nu nedlagda klinik lär klienterna ha fått fylla i formulär rörande sina matvanor – uppmärksammade man där anamnesen?

    Det är oklart. Vårt önskemål att få se ett blankt sådant formulär fick ett vältaligt bemötande – tystnad. Det har gått ett par år sedan dess, men allmänheten har inte heller fått veta hur framgångrik överviktsenheten egentligen var i sina bemödanden. De offentliga årsberättelserna innehöll ingen behandlingsstatitstik.

    Så vart är man på väg? Framtiden ligger entydigt hos hormonforskarna, inte hos kaloriräknarna. Så vad kan vi vänta oss från dem?

    Vi tror – och här kommer den andra punkten i detta bidrag där vi vågar oss på en hypotes bortom Piltsons kompetensområde – vi tror att man inte kommer att få rätsida på motsättningen KH-restriktion resp. kalorirestriktion förrän hormonforskarna visar fram näromedelsspecifika hormoner. Alltså en någorlunda komplett uppsättning hormoner som var och en reagerar på enbart fett, protein eller kolhydrater.

    Det historiebetingade vetenskapliga logiken gör detta sannolikt. Och om/när det händer, bör begreppet ”energibalans” äntligen kunna gravläggas tillsammans med sina anhängare.

    Nästa bidrag skall handla om ”stenålderskost”, kommer på onsdag

  • Piltson säger
    Inlagd 20111123

    Stephan Rössners frågelåda – Piltsons bidrag XII

    ”Levde Stenåldersmänniskan på pastaskruvar och plockgodis?” frågade Katarina härovan. Nej, det är inte sannolikt, men varför skulle det vara av intresse?

    Jo, det är faktiskt intressant, eftersom man kan utgå från att den mat som var tillgänglig för de första människorna vore lämplig även för oss tack vare anpassning genom evolutionen. Om detta tycks alla sakkunniga vara överens.

    Men hur var då denna kost beskaffad?

    Där går meningarna omedelbart isär.”Experterna” ger sig gärna på frågan baklänges. De utgår från vad de idag anser vara lämplig mat och finner lustigt nog att det precis var vad man åt under ”Stenåldern”. Till exempel Stephan Rössner i ”Viktskolan” (2004):

    ”Vi har inga matsedlar kvar från stenåldern, så självfallet kan vi bara spekulera om hur våra förfäder åt. Vi vet vilken sorts råvara som fanns att tillgå. Utmärkande för kosten var att det var väldigt lite energiinnehåll per mängd mat.”

    Bara spekulera alltså – det är inte fråga om den ”strikt vetenskapliga grund” han annars säger sig tillämpa. Emellertid finns vetenskapare som inte har spekulerat utan utnyttjat faktiska data. De kom fram till annorlunda slutsatser.

    En amerikansk antropolog, Mark N. Cohen, beräknade t.ex. att nutida jägarfolk i trakter med gott om villebråd kan skaffa fram mellan 10.000 och 15.000 kilokalorier på en arbetstimme. I dessa kilokalorier ingår en stor andel animaliskt fett.

    Samma sak bör ha gällt tidiga folkgrupper. som levde under likartade förhållanden. Det är den slutsats en amerikansk arkeolog, Lewis Binford, drog av fynd i Ostafrika: sönderbrutna skallar, ben som burits bort från jaktplatsen för att knäckas hemma i grottan, högar av stenredskap intill en hög ben från elefant eller flodhäst.

    Med sådana redskap kan man inte nedlägga dessa djur, men man kan knäcka benen och krossa skallen för att samla in hjärnsubstans som rovdjur inte kommit åt. De första människorna var helt enkelt snyltare på sådant som rovdjur lämnat efter sig.

    Det har gått ett halvsekel sedan arkeologerna gav upp tanken på den karga och eländiga forntiden. Men den lever vidare bland nutritionisterna, som föredrar att ”spekulera” längs tankebanor som formats av den propaganda de vill föra fram. Mera utförligt om detta här:

    http://www.newsmill.se/artikel/2009/07/31/sagnen-om-det-fettlosa-fornfolket

  • tanja säger
    Inlagd 20111125

    tror att det är viktigt att gå ner i vikten…
    det finns många varianter för att bli av med sina fettavlagringar…
    bättre som jag vet är te som var manniska dricker
    eller ata bara nyttig mat osv.
    men äta ingenting tror jag varst som finns i världen.

    på det stora hela är jag absolut säker att du kan komma overens med sin rumpa och grejer…

    lycka till..

  • Piltson säger
    Inlagd 20111125

    Tanja: ”…äta ingenting tror jag värst som finns…”

    Du har säkert rätt. Svältbantning är äventyrligt, det kan bli hjärtkramp när hjärtat inte får det (helst mättade) fett det behöver. Om detta hade vi faktiskt också en betraktelse för ett par år sedan, kan läsas här:

    http://www.newsmill.se/artikel/2009/09/03/svaltbantning-ingen-trevlig-dodsorsak

    I USA talade man om ”Last chance diet”, som visade sig vara orsaken till en mängd dödsfall.

  • anita säger
    Inlagd 20111130

    Wow! Piltson dina redogörelser är imponerande!

    Är det inte helt tragiskt att en professor emeritus som Stephan Rössner inte har någon aning om hur människokroppen fungerar. Andra som kommentrar här kan mera än han!

    Och därför svarar han inte. Han har inga svar. Han kan helt enkelt inte följa sådan diskussion. Piltson, Rössner har ingen aning vad du pratar om. Han förstår bara kalorier in – kalorie ut, oavsett om det är hallonbåtar or whatever…

  • Piltson säger
    Inlagd 2011121

    Tack Anita, jag undrar om du inte tar i lite för kraftigt…
    Men jag måste medge att vi funnit Rössners skriverier gåtfulla, ibland självmotsägande, ibland bevisligen fel. Just därför känns det otillfredsställande att han avböjer svara på de frågor som de ger anledning till

    Och Katarina, vi var inte helt färdiga med ”Stenåldern”. Man måste göra en tydlig skillnad mellan den ”äldre” stenåldern och den ”yngre”, då man börjat odla jorden – då blev det klara försämringar i hälsotillståndet. Det skall vi ta upp inom kort, kanske i morgon.

  • Piltson säger
    Inlagd 2011122

    Katarina, vi hade bara kommit halvvägs med ”Stenåldern”. Här är resten.

    Jordbruk var det största misstaget i mänsklighetens historia, skrev Jared Diamond, amerikansk kulturgeograf. Han tänkte på att överallt där befolkningstrycket lett till att man börjat bruka jorden blev människorna mindre, klenare och sjukare än de tidigare hade varit.

    Och många som i vår tid slutar äta bröd kungör faktiskt att de plötsligt mår mycket bättre än tidigare, finns här ett samband? Vår ämnesomsättning kanske inte är förberedd för spannmålsmat. Men i en lärobok för utbildning av dietister försöker man istället förankra vårt metaboliska arv just hos de första jordbrukarna:

    ”Genom att människan lärde sig förvara mat, odla och hålla boskap minskade sårbarheten för oförutsedda händelser…”

    Dessa nya talanger kom till i de trakter som beskrivs i Bibeln. Det var där de första jordbrukarna bodde för ungefär åttatusen år sedan. För dem kunde fet mat framstå som en metafor för Paradiset.

    ”Ditt bord dignade av feta rätter, förmanas Job men tuktas sedan för att överflödet inte skulle förleda dig.” (Job 36.16).

    Likaså Jesaja, som fantiserar om hur Herren Sebaot skall ”hålla gästabud för alla folk, ett gästabud med feta rätter och starkt vin, med feta mustiga rätter och starkt, klarat vin.” (Jes 25.6)

    Men det var, ofta nog, hallucinatoriska infall, kända för att dyka upp hos människor i nöd. Det verkliga försörjningsläget kunde se ut på annat sätt:

    ”Vad gräshopporna lämnade kvar åt gräsgnagarna upp, vad gräsgnagarna lämnade kvar åt gräsbitarna upp, vad gräsbitarna lämnade kvar åt gräsätarna upp.” (Joel 1.4)

    Bibeln har mycket att berätta om de besvär som en primitiv jordbruksekonomi kan drabbas av. Tänk på alla ”hemsökelser” i 2:a Mosebok: grodor, myggor, flugsvärmar, boskapspest, bölder, hagel och gräshoppor!

    Så när läroboken (S. Rössner & A.K. Lindroos: ”Fetma”, Studentlitteratur 2007) framhåller att ”sårbarheten för oförutsedda händelser” skulle ha minskat på grund av jordbruket, så är det inte direkt osanning. Man kunde ju införa förrådshushållning. Trakten var karg på resurser, och just därför hade folk börjat försöka klara sig på ett mera systematiskt sätt än den försörjning som jägare och samlare spontant kunde njuta av i mera givmilda landskap. Men framställningen är ändå vilseledande.

    Här beaktas inte den kunskap som finns att hämta hos arkeologer. Analyser av deras fynd i flera världsdelar vittnar om hur människors medellängd och sjukdomsmönster försämrades när de började bruka jorden.

    Man kunde bygga större fasta samhällen än dem i tidigare kulturer, och man fick kanske möjlighet att föda fler personer, som läroboken påpekar. Men de som bodde i dessa samhällen mådde sämre än dem som levat på vad livsmiljön spontant hade givit i andra världsdelar långt dessförinnan.

    ”Våra förfäder levde ett hårt liv för att få ihop mat för dagen” får dietisterna lära sig. Jo, det är ett hårt liv att ständigt tvingas anpassa sig efter odlingsårets växlingar och tamboskapens krav på tillsyn. Men dessa ödesdrabbade jordbrukare i ogästvänlig miljö ansvarar för en försvinnande andel av det metaboliska arvet.

    De egentliga förfäderna var de första människorna och deras efterkomlingar under hela Äldre stenåldern, de flesta i tropiska klimat med ständigt tillgängliga, naturliga resurser. För dem vore ”missväxt” ett främmande, obegripligt begrepp. De hade en lättare tillvaro än Abraham och hans familj.

    Denna lättare tillvaro var förutsättningen för den evolution som fick människohjärnan att utvecklas ur primathjärnan. Det var inte bölder och boskapspest som gav villkoren för våra nuvarande näringsbehov; det var tropiska frukter, feta villebråd, fisk och insektslarver.

    Så varför skriver man så här? För att därigenom skapa en förment teoretisk grundval för den lågfettlära som gäller som oeftergivlig dogm?
    Inte vet jag, men det är den enda förklaring vi kan komma på.

    (En fylligare version av denna framställning finns på adress http://www.newsmill.se/artikel/2009/08/03/bibelns-folk-n-stan-oskyldiga-tack-f-r-det)

  • Piltson säger
    Inlagd 20111210

    Hoppet att bekämpa fetma med piller är ”ett medicinhistoriskt sorgligt kapitel”, skriver Stephan Rössner i Läkartidningen denna vecka. Vi kan faktiskt rekommendera denna artikel, som handlar om en rad obehagliga misslyckanden, inkl ”last chance diet”, redan nämnd härovan.

    Det är långt kvar, framhåller han. Och det är ju bra det med tanke på alla olyckor, och med tanke att det finns en annan, naturlig metod som är oerhört verksam för dem som inte redan förstört sin hormonbalans. Se t.ex. Bidrag VII härovan.

  • Ulf G Bohlin säger
    Inlagd 20111212

    Lyckades viktenheten på Karolinska minska vikten på 5% av klientelet? Inom LCHFrörelsen är det väl snarare tvärtom -ungefär 5% lyckas inte med sin förutsats minska i vikt. – ändå är denna folkrörelse ingen uttalad ”kvickfix” bantningskur, som typ Viktväktarna. Dessa ”undantag” av LCHFkostare är, oavsett utebliven viktminskning, ändå ganska nöjda med andra betydande hälsoframgångar.

  • Piltson säger
    Inlagd 20111212

    Ulf G. Bohlin, nej det är inte så vi läser citatet.

    5% gäller andelen kroppsvikt som man lyckas bli av med. Den som väger 120 kg vid början av kuren tappar sex kg – och de återkommer inom ett par år om han/hon sedan inte ”motionerar” ordentligt varje dag.

    I ”Bruksanvisning för bantare (1996) skrev Rössner: ”För svårt överviktiga kan ett första större delmål vara 10 procent av kroppsvikten.”

    Vad som 1996 var ett ”delmål” var tjugo år senare hälften av normal slutambition. Man hade samlat erfarenheter.

    Men det säregna är att läroboken ”Fetma” aldrig antyder tanken att metoderna kanske inte var de lämpligaste. Dessa resultatsiffror bör lämpligen jämföras med dem som tusentals personer säger sig ta uppnått med KH-restriktion.

  • Piltson säger
    Inlagd 20111212

    Nej förlåt. tio år senare räcker.

  • Piltson säger
    Inlagd 20111213

    Stephan Rössners frågelåda – Piltsons bidrag XIII

    Originalton Stephan Rössner i Läkartidningens fetmanummer:

    ”Aptitreglering, liksom törst, kroppstemperatur, sexualdrift och andra basala funktioner, hör till de system som kroppen till det yttersta strävar efter att konservera.”

    Stämmer utan tvivel. Just därför är det så ansträngande att hålla diet, förklarade Keith Frayn, brittisk hormonforskare, numera pensionerad:

    ”Det är en kamp mot mekanismer som utvecklats under miljontals år just för att minimera dess effekter…” (från Taubes, s. 299)

    Av detta drar Rössner en slutsats:

    ”Det är därför förståeligt att det har varit så påfallande svårt att få fram fungerande läkemedel för behandling av övervikt och fetma.”

    Förslag till alternativ formulering:

    ”Det är därför inte förståeligt att det skall vara så påfallande svårt att begripa att övervikt och fetma bör behandlas i samklang med dessa mekanismer.”

    Speciellt med tanke på att sådan behandling inte innebär några ingrepp med ”läkemedel” och åtföljande skaderisker som Rössners artikel så dramatiskt illustrerade. Det handlar enbart om att ta fasta på kroppens egen hormonutsöndring – en antydan om hur det fungerar gavs i Bidrag VIII och IX ovan.

    Och det är därför inte heller förståeligt hur Läkartidningen kan ge ut ett temanummer i ämnet utan en artikel om detta och såvitt vi kunde se utan att någon gång ens nämna insulin, som sannolikt är det viktigaste fettdrivande hormonet.

  • elisabeth avendano säger
    Inlagd 20111218

    Hej !
    Bor pa en mjolkgard i Argentina dar vi mjolkar Svenska SRB kor. Vore mkt intresserad av att komma i kontakt med nagon som kan mera om effekten av pastorisering pa mjolken. Har last ” The Untold story ” o aven ”Real Milk” o Weston Price, men ville garna fa en svensk syn pa detta. Det talas sa mkt om hur pastorisering forandrar mjolkens innehall : enzymer o vitaminer som forstors el forsvinner o ersatts med artificiella vitaminer o bakterier. Har tillsatts aven Jarn o Calcium, man anser att modern mjolk ar mkt samre an forr, att korna far mer kraftfoder an bete o att jordarna utarmats.
    Tror sjalv pa teorin om ra mjolk, men hor inte mkt om den varken har el i Sverige, daremot fran en van som har en Cow-share i Californien o pa sa satt far tillgang till ra mjolk. Vi o vara barnaahr alltid druckit ra mjolk fran vara egna kor o har aldrig haft nagra men av det. Hoppas nagon vill svara till : elisabeth@avendano.info

  • Piltson säger
    Inlagd 20111219

    Elisabeth, jag antar att du hänvisar till Untold Story av Ron Schmid. Det är den fylligaste redogörelsen vi känner till. Kolla även Nina Planck, som skrivit om detta i New York Times. Det är en lustig känsla att köra från en förstad i Connecticut in i en grannstad i New York State och veta att man kan bli stoppad för mjölksmuggling!

    I Kalifornien finns en farm som säljer opastöriserat och varje dag redovisar bakterieräkningar på nätet, minns ej vad de heter men skall höra av mig om det.

  • Piltson säger
    Inlagd 20111220

    Elisabeth, detta är den farm i Californien som säljer opastöriserat och offentliggör bakterieräkningar:

    http://organicpastures.com/

    De torde veta mer om hälsoaspakterna än de flesta. F.ö. verkar det som om motståndet i USA håller på att mjukna.

  • Ann Andersson säger
    Inlagd 20111223

    LCHF (fullt ut) till barn 7 månader. Absolut inte överviktig, barnet har unga föräldrar som tror att det är den bästa kosten för alla. Här finns alltså för tillfället inga näringstillskott, ingen frukt. Frukost: äggula, grädde,smör. Lunch: passerad morot, grädde, smör, kyckling (absolut inte potatis). Kvällsmat: äggula, grädde, smör. Därill vatten som dryck. Så ser måltiden ut. Som sjuksköterska känner jag mig förtvivlad och mycket orolig.
    Synpunkter på detta.

  • Piltson säger
    Inlagd 20111224

    Ann Andersson, eftersom Rössner inte deltar i diskussioner på sin egen blogg kan du inte vänta dig några synpunkter från honom.

    Och Piltson är absolut inte specialist på mat för spädbarn. Men jag undrar rörande grädden. Jag tror mjölk med full fetthalf vore mera lättsmält, helst den som i Sverige kallas ”gammaldags”, den är inte sönderslagen på mejeriet. Kan de få den opastöriserad vore det ännu bättre. Och mosad frukt kunde han/hon väl inte rimligen skadas av.

    Men ställ frågan till Annika Dahlqvist ist’ället, den är intressant!

  • Piltson säger
    Inlagd 20111224

    Ann Andersson, Nina Planck, som jag rekommenderade härovan, har skrivit en bok om barnmat, hon fick en som nu bör vara lite äldre än den du berättar om. Här kan du se hennes jämförelse mellan vad hon rekommenderar och vad som sägs av konventionella rådgivare:

    http://www.realbabyfood.info/Resources/Handout_Baby_Food.pdf

    Det är faktiskt inte så stora avikelser från vad du berättade!

  • Goran säger
    Inlagd 20111227

    Man kan ju fråga sig vad gamla tiders naturfolk – en del nästan uteslutande åt
    kolhydratrik, vegetarisk föda… eller kända nordliga varianter som bara hade kött och fisk att tillgå, gav sina 7 månaders bebisar? Nu tror jag i o f s äldre befolkningars morsor ammade sina ungar lite högre upp i åldrarna, än nutida dito. Men inte fan dog man väl, om morsan gick i sin?

  • till Ann Andersson säger
    Inlagd 20111227

    Hej Ann!

    Har lite svårt att förstå varför den kosten skulle vara skadlig. Har du kollat hur mycket vitaminer ett ägg innehåller?

    Kan länka till ett forum där folk som nollar kolhydraterna helt diskuterar och några av dem har barn. Ett par stycken som jag läst lite om nollade innan, under och efter graviditeten. Den andra t.o.m. nollar barnens mat dvs de äter bara kött och talg. Extremt? ja lite, de är ju amerikaner men deras resonemang låter logisk.

    Först kvinnan som hade svårt att bli gravid: http://forum.zeroinginonhealth.com/showthread.php?tid=2659&page=573 info finns i hennes ofantligt långa tråd.

    Samt familjen där alla äter bara pemmikan pga mammas borreliasjukdom: http://forum.zeroinginonhealth.com/showthread.php?tid=2405

    Vi är nog köttätare i grunden med mindre förmåga än en gris till blandkost. Men vi överlever även med det.

  • Piltson säger
    Inlagd 20111229

    Tack för denna hänvisning. Hennes ”ofantligt långa tråd” visar sig ta 570 sidor, var och en med tio iakttagelser om NC, ”no carb”.

    Och så var det diverse glättiga barn. Ganska övertygande.

    Vi ser framåt mot den dag då Stephan Rössner kan visa upp något jämförbart här. Skall bidra efter bästa förmåga.

  • Piltson säger
    Inlagd 20111231

    Stephan Rössner hos EUFIC 1998:

    ”We are emphasising the need to begin tackling the problem earlier, to deal with childhood weight problems and to completely rethink the way we approach physical activity and diet to ensure a healthy, active lifestyle”.

    Alltså ”… helt tänka om hur vi hanterar barns viktproblem … fysisk aktivitet och kost och säkerställa en hälsosam, aktiv livsstil.”

    Helt överens. Men dessvärre har tretton år har gått och ännu har detta tankeskifte inte inträffat. Rörande barnfetman kunde Piltsons bidrag XI vara en utgångspunkt.

    Det gäller, som sagt, bara att återgå till vad man tidigare visste. Vi önskar ett mera fördomsfritt Nytt År.

  • Piltson säger
    Inlagd 2012013

    Göran ovan:
    ”…tror jag i o f s äldre befolkningars morsor ammade sina ungar lite högre upp i åldrarna, än nutida dito.”

    Vi torde aldrig få veta hur länge man praktiserade amning under ”stenåldern”. Men i vår tids förindustriella kulturer i alla världsdelar har folk upptäckt att förlängd amning är en effektiv metod för familjeplanering, eftersom kvinnor är infertila så länge de har mjölk. Här är en bit från beskrivning av stamkulturer i Indien:

    ”…tribal habitations generally have some healthy features such as … more intimate relationship with nature, apart from some of their traditional practices favourable to infant and child health, namely, prolonged breastfeeding…. the evidence of relatively longer breastfeeding and lower risk of conception has often been found among tribal women (vis-à-vis their non-tribal counterparts), who give ‘solid food to their infants after six months post-partum and most of them continue with breast feeding´”.

    Liknande skildringar finns från andra delar av Asien, Amazonas, Afrika och Nya Guinea, Din ”tro” rörande amning i vår forntid kan alltså mycket väl stämma.

  • Margareta Lundström, Göteborg säger
    Inlagd 2012018

    Jag vill tacka professor Rössner för att sticka ut hakan eftersom det genererar så många värdefulla och lärorika kommentarer.
    Fortsätt gärna.

  • Piltson säger
    Inlagd 20120110

    Ja, Margereta Lundström, precis vad vi har tänkt, men dessvärre hanteras här inläggen på ett sådant sätt att de sjunker undan och nya kommentarer på äldre inlägg ej uppmärksammas.

    Det försöker vi motverka genom att släppa en direktlänk hit på diverse andra håll. Kunde andra intresserade personer också göra. Jag ser också gärna att den här kommentarserien hålls vid liv.

  • Margareta Lundström, Göteborg säger
    Inlagd 20120111

    Dr Annika Dahlqvist

    När det gäller olivolja är den dessutom inte någon rolig historia……

    http://www.newyorker.com/reporting/2007/08/13/070813fa_fact_mueller

  • Leif Lundberg säger
    Inlagd 20120111

    Den diet man väljer är helt avgörande för metabolism, för näringsintag, för hungern, för fettinlagring, för blodsockernivå och för insulinutsöndring. Dvs. den mat vi äter bestämmer vår hälsa, vårt välbefinnande, vår prestationsförmåga och vår vikt.

    För att en kost inte skall överges måste den vara tilltalande och man måste bli mätt

    Detta borde en senior professor inom ämnet veta om. Det är denna kunskapsbrist som ligger bakom ”25 års professionellt misslyckande” som Stephan Rössner själv uttryckt sig.

    Njutmetoden (LCHF) uppfyller alla dessa krav. Viktkontroll fås på köpet.

  • Piltson säger
    Inlagd 20120111

    Tack för detta intressanta reportage. Här har vi fått lära oss att högst 30% av varje skörd skulle kunna betecknas ”Extra Virgon” om reglerna tillämpades – så vi har undrat vad som händer med resten, eltersom butikshyllorna bara innehåller denna kvalitet. Och att sådant fusk förekom reden i Antiken var faktiskt en nyhet,

  • Piltson säger
    Inlagd 20120113

    Stephan Rössner i inlägget ovan:
    ”Vid en kritisk granskning visar det sig, att modedieter i realiteten kanske inte är särskilt åtskilda.”

    Vad är en modediet?

    Det har Rössners kollega Anna-Karin Lindroos resonerat igenom. Hon skiljer mellan ”seriösa kostråd och oseriösa modedieter” . De seriösa kostråden är sådant som sprids av Livsmedelsverket och tillskyndare som driver bantningskliniker eller undervisar blivande dietister. (se läroboken ”Fetma”, red. S. Rössner och A.K. Lindroos, Studentlitteratur 2007).

    Hennes oseriösa modedieter är ungefär alla uttalanden som strider mot de seriösa kostråden. Hon definierar inte begreppet, men alla modedieter uppges ha gemensamma drag, som hon förtecknat:

    ”…teorierna bakom dem är så ovetenskapliga eller för att det handlar om kortsiktiga kurer. … sunda och riktiga råd blandas med vetenskapligt obekräftade idéer och hypoteser. … Idéer kommer och går…”

    Modedieterna kan alltså antas vara flyktiga och sakna systematisk grundval. Det sägs finnas många sådana, och Lindroos har begränsat sig till tre just grasserande ”dieter”: glykemiskt index (GI), lågkolhydrat (LC) och stenålderskost. Dessa ser hon som modeflugor med enbart kortsiktig effekt, tack vare deras ovetenskapliga karaktär.

    Principen bakom denna uppdelning är oklar. De tre är nyanseringar av samma grundtanke – att den kost som vi genom evolutionen är bäst anpassade för innehåller avsevärt mindre kolhydrater än som idag är vanligt, framför allt då stärkelserika kolhydrater som rotfrukter och spannmålsprodukter, nyheter i det evolutionära perspektivet.
    Både GI och LC har i praktiken visat sig hälsobringande för hundratusentals människor. Så varför anser Lindroos dem otillfredsställande? Hennes invändningar har tre huvudpunkter.

    • Att systemen bygger på ”vetenskapligt obekräftade idéer”
    • Att GI belastas av ”svårigheten att tillämpa begreppet i praktiken.”
    • Att LC belastas av ”svårigheten att ändra livsstil långsiktigt”, eftersom ”det i längden blir ganska enformigt och tråkigt.”

    Alla tre punkterna är säregna, eftersom de kan vederläggas med hänvisning till erfarenhet och påvisbara fakta. Den vetenskapliga grundvalen till LC-kost är att kolhydrater utlöser insulin, ett anaboliskt hormon som bidrar till bildning av kroppsfett, vilket fett i maten inte gör och protein bara i begränsad utsträckning. Ett överskott av insulin i kroppen är inte bara fettfrämjande utan kan bidra till diverse andra hormonrubbningar.

    Den vetenskapliga grundvalen till GI-kost är att olika typer av kolhydrater är olika effektiva med denna frisättning av insulin, varför man bör vara speciellt återhållsam med dem som är mest effektiva, till exempel flingor, bröd på raffinerat mjöl, torkad frukt, sötsaker, etc.

    Så i vad mån är detta obekräftade idéer, som ”kommer och går”?

    LC-kosten är grundad på en näringsfysiologisk basfunktion, som är väl känd och aldrig har vederlagts. Att den har uråldriga rötter har påvisats i Bidrag XII ovan. Läkekonstens urfader Hippokrates var f.ö. en utpräglad LC-kostare. Det var alltså ganska länge sedan den ”kom”.

    GI-kosten är ett par miljoner år yngre än LC-kosten – utvecklad och prövad vid Harvard University sedan ett par årtionden. Men eftersom den har visat sig framgångsrik i praktisk tillämpning i många länder ser den inte ut att ”gå” inom överskådlig tid.

    Lindroos förnekar inte GI-kostens effektivitet, men den passar henne inte. Den ”kan lätt missuppfattas och missbedömas” och ”ett lågt GI-värde är inte en garanti för att livsmedlet är näringsriktigt”. Det stämmer, och därför har man infört begreppet ”glykemisk belastning” (GL). Då ses GI-värdet i relation till mängden av det berörda livsmedlet, vilket ger ett mera rättvisande, specifikt GI-värde. Men detta ser Lindroos som ”en onödigt krånglig omväg för att äta hälsosammare.”

    Jaså. Kaloriräkning verkar fullt ut lika krångligt, och att den ofelbart leder fel har tiotusentals personer upplevat. GL-räkning pekar i varje fall i rätt riktning.
    Trots detta avvisar Lindroos systemet, eftersom ”till dags dato finns inga längre interventionsstudier … som testat effekten av lågt och högt GI för viktkontroll och/eller viktnedgång.” De som med framgång följt metoden i ett par år undrar kanske i vad mån ”längre interventionsstudier” skall behövas när tillämpning i klinisk verklighet ger allt tydligare utslag år från år.

    Så var det då acceptansen. Här har docent Lindroos noterat:
    ”Under en begränsad tid klarar många att hålla sig till denna typ av mat, men i längden blir det ganska enformigt och tråkigt.”

    Säreget. Den kalorireducerade lågfettmat som erbjuds inom konventionell fetmaterapi är avsevärt tristare och håller kvar patienterna i ständig hunger, vilket LC-folket slipper. Och därmed är vi framme vid det verkligt lustiga i hennes framställning.

    Kalorireducering har aldrig backats upp med övertygande resultat från undersökningar av den typ som Lindroos efterlyser för modedieterna. Hon arbetar med kluvna beviskrav: motsägelser skall bevisas med belägg av en typ som hon inte presenterar för sina egna resonemang. Inte heller har kalorireducering haft slående kliniska framgångar. Där har vi tvärtom ett klart uttalande från professor Rössner, att det rör sig om ett ”massivt professionellt misslyckande”.

    Det är nu ingen överraskning, eftersom även dess förment vetenskapliga grundval är falsk Den KH-stinna ”tallriksmodell” Rössner/Lindroos lanserar har aldrig stöttats med vare sig forskningsrön eller klinisk framgångsstatistik; där räcker det med politiskt korrekt ideologi.

    Men praktisk framgång utifrån annan ideologi gäller inte, om den inte backas upp med resultat från ”studier”. Som Gary Taubes uttryckte saken: ”Det är svårt att använda termen `vetenskapsman´ för individer [i] dessa fackområden.”

    Nåja, dietister kan man ju utbilda utan att ha ordentlig vetenskap att stödja sig på. Slagord är mera verksamma.

    (en fylligare version av denna framställning kan läsas på http://www.newsmill.se/artikel/2009/10/06/sa-fornekas-verkligheten)

  • Piltson säger
    Inlagd 20120114

    Efter detta får vi väl ge oss på var Lindroos kan mena med ett ”seriöst kostråd”. Hennes enda anrydning är att det skall ha ”vetenskapligt” underlag, vilket modedieterna alltså inte ansågs ha.

    Mitt intryck är det är precis tvärtom. Nån som har idéer om detta?

  • Piltson säger
    Inlagd 20120119

    Kan Liondroos´ ”modediet” vara liktydigt med Stephan Rössners ”bluffmetod”, det ouppklarade begrepp som inledde denna kommentarserie?

  • Piltson säger
    Inlagd 20120127

    I kommentar härovan vid 20111112 gjorde jag reklam för ”Grieben” som TV-tugg istället för potatisflingor och liknande otyg.

    Det är en knaprig restprodukt som erhålls när man smälter fett ur en gris. Består huvudsakligen av protein och fett. På svensla heter den ”grevar” och finns bara i flertal. Man kan inte äta en greve, det måste vara flera. Mycket gott, framför allt med fikonsenap. Men nyttigt?

    Det trodde vi här med tanke på att man med dessa helt slipper kolhydrater, vilka som bekant kan vålla en massa elände.

    Men nu har jag istället drabbats av gikt. Det äer inte en erfarenhet som jag kan rekommendera, och dessa grevar är i första hand misstänkta som orsak. Det lär handla om att för mycket protein i maten utlöser urinsyra i blodet och krånglar till det för lederna.

    Det går bort av sig själv, men det tar ett par veckor, varvid den första blir verkligt minnesvärd. Man stultar runt på ungefär ett ben och måste svara på frågor från damen i snabbköpskassan.

    Så jag har återgått till tidigare matvanor: ägg, fisk, helfet ost, vitlök och rödvin. Någon gång en kalvkotlett, men aldrig rotfrukter, fiberrika grönsaker och grovt bröd som herr Rössner svamlar om där längst upp.

  • Piltson säger
    Inlagd 20120130

    Stephan Rössners frågelåda, Piltsons bidrag XIV, del 1

    “Stora mängder fiberrika grönsaker“ pläderar Stephan Rössner för i inlägget härovan Varför det?

    Ah, det är en intressant doktrin i den industristyrda näringslärans teologi. Fibrer är den andel kolhydrater som inte tas om hand i matsmältningen utan går rakt igenom systemet. I ett halvsekel har vi fått lära oss att fibrer är förfärligt värdefulla, eftersom de bidrar till matsmältningen genom mekanisk påverkan.

    Med för lite fibrer i maten är det större risk för ändtarmscancer, tjocktarmsinflammation och annat krångel i de nedre delarna, varnar man. Det vet man genom att folkgrupper vars kost innehåller mycket fibrer sällan får sådana problem, heter det.

    Men så hette det faktiskt inte så länge vetenskap tilläts styra informationen. En brittisk marinläkare, Peter Cleave, hade upptäckt att folk i Bortre Asien sällan led av diabetes, tarmproblem och hjärtkärlsjukdomar, så vanliga i Europa. Anledningen såg han i den västerländska kosten och dess höga andel raffinerade kolhydrater, framför allt då vitt mjöl vars stärkelse omvandlas till socker.

    Dessutom lade han märke till att dessa sjukdomar också började dyka upp hos herdefolk i Ostafrika, eskimåer, prärieindianer och Australiens urinvånare precis när de hade växlat till västerländsk mjölmat. Gemensamt för alla dessa var att de tidigare inte haft tillgång till raffinerade kolhydrater. Förklaringen kunde ligga i vi inte hunnit anpassa oss:

    ”…lagat mat har människor gjort i ett par hundratusen år, men de raffinerade kolhydraterna har bara funnits i lite över hundra år, en obetydlighet ur evolutionssynpunkt.”

    Någon oklanderlig beviskedja var det inte, och Cleave blev inte tagen på allvar i så hög grad som han kanske hade förtjänat. Men så upptäckte en fiffig missionsläkare, Dennis Burkitt, att man kunde vända på orsakskedjan: det kanske var inte frånvaron av raffinerade kolhydrater som höll undan sjukdomarna utan snarare närvaron av fibrer innan raffineringen hade utförts?

    Bara en obevisad hypotes, men därmed blev ämnet politiskt korrekt och ekonomiskt harmlöst. Mjölnare, bagare och spaghettimakare behövde inte längre känna sig hotade. Kampanjen för mera fibrer i kosten kunde dras igång av dietprofeter i hela västvärlden och pågår alltjämt med oförminskad styrka.

    Så fibrernas stora nyttighet blev aldrig direkt påvisad. Kommersiella intressen och ekonomisk makt hann komma emellan. Men nu läggs det fram bevis från andra hållet.

    Dem skall vi berätta om i Del 2 av detta bidrag. Kommer i morgon, tisdag

  • Piltson säger
    Inlagd 20120131

    Stephan Rössners frågelåda, Piltsons bidrag XIV, del 2

    Det visade sig att idén om de fördelaktiga fibrerna byggde på ett besvärande missförstånd.

    Först upptäckte man att den traditionella maten överallt i Afrika faktiskt SAKNAR dessa berömda fibrer. Den lokala kokkonsten AVLÄGSNAR de fibrer som finns i hirs, majs och kassava, eftersom man av gammalt vet att man inte mår bra av dem. Kornen blötläggs i flera dagar. När de blöta kornen har malts passeras de genom en sil som fångar upp just det kli som enligt våra experter skall vara så nyttigt.

    Sedan får materialet jäsa, vilket oskadliggör fytinsyran – det är därför som Ethiopiens berömda pannkakor ”injera” har en säregen smak som västerlänningen har svårt att komma tillrätta med.

    Så nu vet vi varför man i hela Afrika slipper de tarmsjukdomar som är en plåga hos oss – och varför de blir allt vanligare bland afrikaner som övergivit sina hävdvunna metoder, eftersom västerländsk matlagning verkar så mycket enklare.

    Dessutom har man funnit att vissa fibertyper har direkt olämpliga egenskaper. Till exempel vetekli, som sägs hindra tarmsystemets upptagning av kalk för skelettet. Forskare i England har visat att fibrer faktiskt kan öka risken för tarmcancer:

    ”Till dess enskilda beståndsdelar i fibrerna visat sig vara åtminstone oskadliga anbefaller vi att fiber inte används som livsmedelstillsats och att anspråk rörande hälsoeffekter begränsas… Vissa fibertillsatser … är okända och kan vara skadliga..”. ( från B. Groves: ”Trick and Treat”, s. 120)

    Men så kom amerikanska forskare som också menade sig ha funnit att fiber inte skyddar mot tarmcancer. De granskade nästan nittiotusen kvinnor i sexton år, och…

    ”…inget samband mellan fiberintag och risk för ändtarmscancer kunde fastställas.”

    Däremot hade man, helt oväntat, funnit att vissa vegetabiliska fibrer kunde öka denna risk med trettiofem procent. Och vad kunde då det bero på?

    Det skulle kunna bero på att fibrerna river sönder tarmväggarna. Istället för att bidra till tarmens mekanik fungerar fibrerna som sandpapper. Det menade i varje fall andra forskare i USA. Men människokroppen har mångfaldiga funktioner för reparation av skador, och när detta händer alstras slem som lägger sig längs tarmväggarna för att skydda dem.
    Men om påfrestningen återkommer i form av flingor varenda frukost, kan det bli för mycket för denna skyddsfunktion, och så…

    Nå, det är inte heller bevisat, men nog bör det mana till försiktighet med detta näringsämne, om det kan kallas så. Och nog ger det ny belysning av den synpunkt som Stephan Rössner framförde i en bok:

    ”..vi bör byta fett mot fiber för att få stora mängder mat till litet energinnehåll, känna oss mätta och ändå kunna gå ned i vikt.”

    Så det värdefullaste näringsämnet kunde alltså vara ett material som inte innehåller någon näring alls och inte heller smälts?

    Men som ironisk slutpunkt på hela frågan, skriver Barry Groves, kan noteras att den som först lanserade tanken om de nyttiga fibrerna, Dennis Burkitt i Afrika, faktiskt dog av ändtarmscancer.

  • Piltson säger
    Inlagd 2012021

    Det avslutande citatet från Rössner sammanhänger givetvis med hans uppfattning av begreppet ”mätt”. Det berördes i Bidrag VIII härovan.

  • Piltson säger
    Inlagd 2012021

    Gioacchino Rossini – han som skapade ”Barberaren i Sevilla” – har ägnats en läsvärd artikel av Stephan Rössner, publicerad i en facktidskrift rörande fetma förra månaden. Man får bl.a. lära sig att Rossini sade sig ha ”alla kvinnliga sjukdomar, det enda som saknas är en livmoder”

    Vi rekommenderar denna underhållning, som kan läsas här:
    http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-789X.2011.00935.x/full

  • Y62 säger
    Inlagd 20120326

    Piltson, var köper du kokosfett i hink? Har bara sett den på hälsokost till ett pris om är utom min budget…

  • Piltson säger
    Inlagd 20120326

    Y62:
    Jag köper pytsar på 2,5 liter från http://www.Tropicai-shop.com i Augsburg
    Sedan flera år. (Jag bor i Tyskland, vet ej vad som finns i Sverige)
    De kostar ca. 43 Euro

  • Y62 säger
    Inlagd 20120327

    Piltson, tack!

  • hans nyström säger
    Inlagd 2012046

    jag hjälper gärna en FRIVILLIG bantare
    §- ”Mmed successiva approximationer närmar vi oss målet= lägre vikt”
    ex ´sätt att tugga´ överlappande mat-/-fika mm
    §§- vill någon ex. herr Rössner… ge oss calorierna i:
    varmkorv
    köttbullar
    pannkaka
    kaffe pizza godis
    sedan kan vederbörande själv räkna ut varför!!
    HH

  • Anna Carlsten säger
    Inlagd 20120526

    Piltson, du skriver på ett vederhäftigt, skarpt och humoristiskt sätt! Var har du fått all din kunskap ifrån? Jag har läst alla dina kommentarer och är oerhört imponerad!
    Hälsningar,
    Anna

  • Piltson säger
    Inlagd 20120527

    Anna, det var roligt att höra. Det är inte min kunskap som här läggs fram, den kommer från Ursula Morin, som var min partner här i 20 år och verkligen studerade dessa saker. Men hon dog två dagar före jul 2007. Jag finner fortfarande en viss underhållning i att läsa hennes sarkastiska marginalanteckningar i Stephan Rössners gåtfulla böcker. Så hon hålls vid liv här, och det är därför som vi ofta skriver ”vi”.

  • Mats LCHF Wiman säger
    Inlagd 20120529

    Y62 ”Piltson, var köper du kokosfett i hink? Har bara sett den på hälsokost till ett pris om är utom min budget…”

    Jag köper 5l-hinkar hos Crearome i Gamleby (Kalmar län) Googla!
    Pris 80 kr/kg. Utmärkt och Alzheimer-bekämpande (Mary Newport. Googla!)

  • Piltson säger
    Inlagd 2012061

    Stephan Rössner i fint sällskap

    Gary Taubes samlar underskrifter till en protestskrift rörande en vilsen artikel i New York Times. Den förordade ”energibalans” och nämnde aldrig insulin som en faktor i fetmafrågan.

    Han har idag, 1/6, fått in 1273 underskrifter, bland dem A. Dahlqvist, A. Eenfeldt, Vesti Nielsen, R. Sundberg och andra uppmärksammade namn i ”LCHF”-rörelsen.

    Plus en överraskning: Stephan Rössner, prof. emer. vid Karolinska Institutet, titta här:

    http://www.fetsmart.se/blog/2012/01/22/rossner-gillar-gary-taubes/#comments

    Det markerar en helomvändning, visas kanske även på Seniorbloggen så småningom?.Den som vill läsa texten och kanske skriva under hittar den här:

    http://www.ipetitions.com/petition/response-to-nytimes-the-fat-trap/?utm_medium=email&utm_source=system&utm_campaign=Send%2Bto%2BFriend

    Tack Fetsmart för denna intressanta upptäckt.

  • Piltson säger
    Inlagd 2012061

    Förlåt, här påpekas att det kan vara en bluff!

    Bland andra untertecknare finns t.ex. Abraham Lincoln, amerikansk president på 1860-talet. Vem som helst kan ju gå in och skriva vad som helst. Detta är inte ett seriöst projekt.

    Gary Taubes blev så irriterad att han trampade lite snett. Vilket man kan ha förståelse för.

  • 40-talist säger
    Inlagd 2012068

    Märklig blogg det här! Är det en redaktionell moderator som godkänner kommentarerna? Jag trodde att man kommunicerade med skribenten själv?
    Är det så att skribenten själv öht inte läser vad folk skriver i kommentarerna?

  • Piltson säger
    Inlagd 20120610

    40-talist, vi är benägna att hålla med dig. Professor Rössner har här startat tre medier längs vilka vi kan föra fram vad vi anser vara angelägna upplysningar i en kritisk samhällsfråga. För detta är vi tacksamma, likaså till Seniorbloggen för att dessa upplysningar släpps fram fastän bloggvärden själv inte hör av sig igen.

    Varför han har öppnat dessa medier och sedan ej deltar är oklart. Naturligtvis vore det roligt att få igång sakdiskussion, här finns många frågor att ställa. Men han har alltid föredragit att tala ex cathedra och sedan undvika samtal om de frågor han tar upp (motsvarande påvens privilegium i katolska kyrkan). Jag vill inte klandra honom för detta, men det känns lite lustigt.

    I brist på engagemang från bloggvärdens sida har vi nu lanserat ett nytt initiativ och avser inbjuda andra sakkunniga personer att delta som gästkrönikörer. Hur det utfaller kommer arr visa sig de närmaste dagarna.

  • Piltson säger
    Inlagd 20120618

    Här hittade vi en rätt intressant föreställning om de saker som Stephan Rössner skrev om:

    http://www.youtube.com/watch?v=9Hy737EuL-o

  • Lasse säger
    Inlagd 20120618

    -20 kilo på 3 månader, magen i toppform, sover bättre och känner mig mycket piggare.
    0 minuter spenderat på någonform av motion. fuskat en hel del och ätit/druckit kolhydrater (Tailand, öl osv)..
    LCHF förever!

  • Piltson säger
    Inlagd 20120618

    Lasse, vi har sett åtskilliga vittnesbörd om att extra ”motion” är onödigt när man tillämpar KH-restriktion och inte tidigare har ödelagt sitt hormonsystem med s.k. jojobantning. Det togs upp i kommentaren Kunskapsmyten XI under ett annat inlägg här. http://www.seniorbloggen.se/skribenter/citat-till-senior

    Motion är ”experternas” försök att bättra på resultaten när de finner att bantning med bara kalorirestriktion enligt Energimyten går så dåligt. Men det fungerar ju inte. Detta skall komma upp i Kunskapsmyten XV eller XVI inom kort.

  • Piltson säger
    Inlagd 20120715

    De första två kommentarerna härovan tog upp professor Rössners anmärkning rörande ”bluffmetoder”, som sade bli avslöjade ”varje dag”. Bön om exempel på sådana gav inget resultat.

    Det har gått några månader sedan dess, men nyfikenheten är fortfarande vid liv. Nu nås vi av budskapet att videon av Andreas Eenfeldts föredrag om KH-restriktion har setts och hörs av trettiotusen personer. på en månad:

    http://www.kostdoktorn.se/

    Det blir genomsnittligt tusen besök ”varje dag”. Och själva bloggen sägs få trettiotusen besök per dag.

    Hör Eenfeldts förkunnelse till de bluffmetoder som sades ha blivit avslöjade? Vilken dag var det?

    Och på vilka grunder? Den som bläddrar lite i hans material finner rätt många vittnesbörd om hur effektivt KH-restriktion har varit för diverse människor när det gäller att tappa vikt.

    Något motsvarande material har professor Rössner inte erbjudit. Vad är alltså en bluffmetod? Vilken metod används för avslöjandena? Eftersom den inte tycks kunna bygga på erfarenhetsdata, vad slafs information används och hur löper resonemanget?

    Det är frågor som fortfarande är öppna. Och de känna alltmer angelägne när man ser hur Eenfeldt går fram.

  • hans nyström säger
    Inlagd 20120810

    Cal. per sekund-
    socker ger många cal och dålig mättnadsskänsla
    fett ger många cal och god mättnaskänsla.
    Ett mört(fett) köttstycke ger kanske så lång mättnadskänsla att de många cal.förbrukas. Undvikes också mellanmål blir det smart ätande & gott
    HH H älsar H ans

  • Piltson säger
    Inlagd 20120813

    Hans Nyström, ”mättnadskänsla” är ett eländigt begrepp, som blr undvikas.. Vad som gäller är mättnad, vilket uttrycker att kroppen har fått sina näringsnehov tillfredsställda.

    ”Mättnadskänsla” är en typ av kostskojeri – en illusorisk känsla av att kroppen skulle vara tillfredsställd fastän den inte är det. Både Livsmedelsverket och Stephan Rössner leborerar med detta bedrägliga uttryck, som diskuterades i ”Piltsons bidrag VIII” härovan. Där det finns också länkar till tidigare ställen där vi skrivit om detta.

    Jag citerar från ett av dessa ställen: ”Man kan vara övergödd men ändå undernärd”. Det är mättnadskänslans uttryck.

  • cleterris säger
    Inlagd 20120917

    I think everyone like this blog!

  • Piltson säger
    Inlagd 20120920

    Why?

  • barpinteqna säger
    Inlagd 20120925

    Everyone like this blog!Because it so good!

  • Christer säger
    Inlagd 20130213

    För en tid sedan blev jag inlagd på en magklinik på ett av våra större sjukhus pga ihållande smärtor i buken. Efter många undersökningar fann man att smärtorna orsakades av en boreliainfektion.
    När jag skrevs ut frågade jag överläkaren om han hade något tips hur jag skulle kunna minska min bukfetma som tilltog trots motion och minimalt intag av föda.
    Han sade att om han hade ett bra svar skulle han säga upp sig på sjukhuset och starta en privatklinik.

  • Piltson säger
    Inlagd 20130219

    Christer, du tycks ju ha hittat rätt ändå!

    Vad det handlar om är att ungefär 85% av det som Stephan Rössner sagt och skrivit skall inverteras till sin motsats. Vi skall efterhand uppmärksamma dessa i kommentarer under ”Myter om mat”.

    De övriga 15% håller men har liten relevans för problemet.

  • Christer säger
    Inlagd 2013032

    Lyssnade till Stephan Rössner som Sommarpratade för några år sedan. Han sa:
    1) Ta inte in fler kalorier än du kan göra av med
    2) Man kan egentligen äta allt, bara man inte gör det för ofta
    3) Man kan ta livet av sig med kniv och gaffel

    Tycker råden låter kloka, har försökt följa dem men kan bara ”hålla” vikten, inte minska den som jag skulle behöva..

    Min husläkare säger att många är programmerade att gå upp i vikt på äldre dar och då hjälper inga bantningsmetoder. Själv är jag 71 nu så han kanske har rätt…?

  • Piltson säger
    Inlagd 2013038

    Christer, problamet med övervikt är inte primärt en fråga om energi, alltså antal kalorier in och ut. Kalorier in har mycket olika effekt på kroppen beroende på i vilken form dom anländer: som fett, protein eller kolhydrater.

    De sistnämnda innehåller minst energi i förhållande till volymen, men det är famför allt de som lätt omvandlas till kroppsfett under påverkan av kroppseget insulin. Fett är energitätare men utlöser inte insulin och omvandlas därför ej till kroppsfett.

    Det handlar alltså om matens FÖRDELNING i olika ämnen. Vill du bli av med övervikt skall du hålla igen på kolhydraterna, framför allt stärkelserika sådana, alltrså mjölmat och rotfrukter.

    Fet mat skall inte väcka några bekymmer, inte heller energimängden. Man kan faktiskt ta in fler kalorier än man gör av med men ändå gå ned i vikt. Då anländer en stor del av energin i form av fett.

    Stephan Rössner har andra idéer om dessa saker, men dom är fel.

  • hans nyström säger
    Inlagd 20130318

    Mycket disk om diet (obs allitteration)
    I min affär är
    godishyllan längre än
    naturgodis HYLLAN och den är lång också.
    Det måste vara STOR efterfrågan.
    §§- en ´ munfull` GODIS
    innehåller 8- 10 ggr mer cal. än MAT
    Socker är en stor orsak till ÖVERvikt
    hans nyström

  • Piltson säger
    Inlagd 2013059

    S- Rössner ovan:

    ”…upphovsmännen till dieterna ofta inte ens själva har gjort de nödvändiga kliniska prövningarna.”

    Detta är ytterligare ett svårbegripligt konstaterande. När det gäller den metod som Rössner förordar finns åtskilligt med ”klinisk pröbvning” som visar att den inte fungerar – vilket han sjölv medgett.

    Däremot har W. Lutz metod med kraftig KH-restriktion fått ingående ”kliniksk prövning” i flera år – på hans egna fyratusen partiener i ett tiotal år (s t.ex. Piltsons bidrag VI och följande ovan). I Svrige gäller den kliniska prlövningen på åtskilliga tusen personer under rubriken ”LCHF”, Så inte heller här fattar vi vad Rössner avser.

    Men nu har vå lärt oss att något klargörande inte är att vänta.

  • Piltson säger
    Inlagd 2013059

    Christer, förslaget att några är ”programmerade” att gå upp i vikt kan väl stämma, det vet vi inte. Men det förklarar inte varför övervikt blivit en epidemi i just vår generation.

    När det gäller ”programmering” så kan sådan inräffa just genom ”bantning” med Rössners metod! Lågfettmaten stör hormonsystemet och om man framhärdar ger det kanske upp kroppens naturtliga strävan efter viktbalans henom hormonutsöndring.

    Så menar i varje fall en av våra ledstjärnor, Diana Schwarzbein, diabetolog i Kalifornien. Tusentals bantare har funnit att efter att ansträngt sig med kaloriräkning så går de till slut upp i vikt, inte ned. Reglersystemet får ett nytt ”börvärde”, eftersom det tidigare tydligen var får lågt.

  • mia säger
    Inlagd 2013063

    Hej, det skulle vara mycket intressant att få en professor i toxikologi att uttala sig om LCHF dieten och miljögifterna i fet fisk och kött. Dahlström och LCHF anhängarna måste nog finna en egen professor i toxikologi, som påstår att dioxiner och PCB m.m inte lagrar sig i människans fettvävnad. Den här debatten och kritiken mot Stefan Rössner är löjlig.

  • mia säger
    Inlagd 2013063

    Japanerna äter ju nästan bara ris, grönsaker, fisk och tofu och den sorts mat.
    I Japan ligger väl fetma procenten på runt tre procent, men japanerna stoppar inte i sig socker och vitt mjöl, i de mängderna som vi gör här i västvärlden och USA bland annat.

  • Piltson säger
    Inlagd 20130618

    Mia ovan:
    ”…kritiken mot Stefan Rössner är löjlig.”

    Ge exempel, utveckla resonemanget! Vore faktiskt intressant att få höra från någon som kan försvara Stephan Rössner, själv vill/kan han ju inte.t

  • Sohlis säger
    Inlagd 20130621

    @Mia

    Japaner tål inte alkohol lika bra som vi heller, så vad är meningen med jämförelsen?

    Och nog finns det feta japaner – sumobrottare kallas de. Vad de äter? Kolhydrater i mängder, och så lite fett som möjligt.

  • Piltson säger
    Inlagd 20130728

    Mia ovan:
    ”…kritiken mot Stefan Rössner är löjlig.”

    Mia, jag vore intresserad att se dig utveckla denna tanke. Vi har nu i sju år sett Stephan Rössners säregna skriftalster som en hälsoskadlig kraft i samhället och har därför förföljt dem så energiskt vi kunnat.

    Men vi är mottagliga för sakatgument, något som Rössner själv inte velat kosta på oss. Det vore kul att se hur man kan hävda att detta engegemang är löjligt.

  • hans nyström säger
    Inlagd 20131025

    TIDsFaktorn-
    1-du äter något; med mer eller mindre caloriInnehåll
    2-därefter får du ´sug` /mättnadsfaktorn
    3- du slänger i dig nå´t
    DÄRFÖR kan kött inclusive calorier
    genom lång mättnadskänsla
    rekommenderas
    MÄTTNADSkänsla är en viktig faktor när det gäller
    att minska det totala caloriIntaget under dagen

  • Piltson säger
    Inlagd 20131027

    H. Nyström ovan:
    ”MÄTTNADSkänsla är en viktig faktor när det gäller
    att minska det totala caloriIntaget under dagen”

    Kan så vara, men kaloriintaget har ingen direkt relation till ändring i kroppsvikten. Därför blir ”mättnadskänsla” ett irrelevant begrepp för dem som vill tappa vikt.

  • Ulla säger
    Inlagd 20131210

    Kalorier in/kalorier ut är fortfarande rätt praktiskt att ha koll på. När jag drogs med drygt 25 kg övervikt läste jag in alla metoder jag kunde hitta (stenålder, medelhav, GI, flygvärdinne, LCHF, ananas-bacon, banan, Atkins, viktväktar, Dr Phil…mycket är gemensamt) och satte därefter ihop mitt eget schema. Det resulterade i konstant viktminskning med 0,8 kg/vecka tills övervikten var kapad. Kaloriberäkningarna stämde bra.
    Jag håller med Rössner om att det har mindre betydelse vilken metod man väljer . Och kaloriberäkning räcker förstås inte – man får se till att få i sig tillräcklig och rätt näring:
    Principen är näringsriktig mat med mindre kaloriintag och med en metod som man orkar genomföra.

  • piltson säger
    Inlagd 20140331

    Ulla. har du stannat kvar på den lägre vikt du rapporterade här för något år sedan? Jag har läst otaliga vittnesbörd om hur man initialt lyckas gå ned i vikt med kaloriräkning men hur alltsammans sedan återkommer med råge. Däremot har jag ännu inte sett ett enda vittnesbörd om att kaloriräkning fungerar i längden.

    Inte ett enda. Om du lyckats är du ett intressant undantag.

Kommentera

*

Annonser

Förstora texten i din webbläsare

 

Seniorbloggen använder relativ teckenstorlek, vilket innebär att det går att ändra textstorleken med hjälp av alla webbläsares inbyggda funktionalitet. Beroende på vilken webbläsare du använder gör du på lite olika sätt för att ändra textstorleken. Vilken webbläsare du använder kan du se överst i fönstret eller i menyraden.

Det finns alldeles för många olika webbläsare för att vi ska kunna förklara hur man gör i alla. Nedan följer en kort beskrivning hur man gör i de som är vanligast bland er bloggläsare just nu:

 

Internet Explorer version 7 och 8


Det finns fyra sätt att ändra textstorleken i Internet Explorer 7 och 8:

  1. Välj ”Sida > Textstorlek” i verktygsraden och välj en storlek:
  2. Välj ”Sida > Zooma” i verktygsraden och välj en storlek eller välj att zooma in eller ut. Detta förstorar eller förminskar hela sidan, inklusive bilder.
  3. Håll nere Ctrl-tangenten och tryck på + eller – för att förstora eller förminska hela sidan.
  4. Om du har en mus med scrollhjul kan du hålla nere Ctrl-tangenten och snurra på scrollhjulet för att zooma in eller zooma ut i hela sidan.

 

Det går också att ställa in webbläsaren så att den inte använder de textstorlekar som webbplatsen definierar. Det kan vara nödvändigt på många webbplatser som anger textstorlek på ett sätt som gör att textstorleksvalet inte fungerar i Internet Explorer. Så här gör du:

 

  1. Välj ”Verktyg > Internetalternativ” i verktygsraden:
  2. Välj ”Hjälpmedel” i dialogrutan ”Internetalternativ”:
  3. Kryssa i rutan ”Ignorera teckenstorlekar som anges på webbsidor”.

 

Internet Explorer version 9

 

Det finns ett sätt att ändra textstorleken i Internet Explorer 9:
  1. Välj ”Verktyg > Internetalternativ” i verktygsraden:
  2. Klicka på fliken ”Allmänt” och sedan på ”Teckensnitt” under ”Utseende”.
  3. Välj önskade teckensnitt och klicka sedan på OK och på OK igen.

 

Firefox

 

I Firefox kan du ändra textstorleken på tre olika sätt:

  1. Öppna menyn ”Visa > Textstorlek” och välj ”Större” eller ”Mindre”:
  2. Håll nere Ctrl-tangenten och tryck på + eller – för att förstora eller förminska texten.
  3. Om du har en mus med scrollhjul kan du hålla nere Ctrl-tangenten och snurra på scrollhjulet för att förstora eller förminska texten.

 

Safari

 

I Safari kan du ändra textstorleken på två sätt:

  1. Öppna menyn ”Innehåll” och välj ”Öka textstorleken” eller ”Minska textstorleken”:
  2. Håll nere Cmd (Äpple)-tangenten och tryck på + eller – för att förstora eller förminska texten.

 

Chrome

 

I Chrome kan du ändra textstorleken på tre sätt:

  1. Öppna menyn genom att klicka på symbolen till höger om adressfältet och välj ”Zooma in”. Välj därefter något av alternativen Större, Normal eller Mindre.
  2. Håll nere Ctrl-tangenten och tryck på + eller – för att förstora eller förminska texten. Återställ teckenstorleken genom att hålla nere Ctrl-knappen och trycka 0 (noll).
  3. Om du har en mus med scrollhjul kan du hålla nere Ctrl-tangenten och snurra på scrollhjulet för att förstora eller förminska texten.