Anders Bárány

Anders Bárány utbildade sig till teoretisk fysiker vid Uppsala universitet på 1960-talet och arbetade länge där som lärare på den tekniska fysikutbildningen. I början av 1980-talet inledde han ett samarbete med experimentalfysiker på Forskningsinstitutet för atomfysik i Stockholm. Där engagerade han sig bland annat i det projekt som syftade till att ge institutet en ny basanläggning, benämnd CRYRING. Omkring 1990 flyttade han över till Kungl. Vetenskapsakademien, där han verkade som redaktör för tidskriften Physica Scripta och som sekereterare i Nobelkommittén för fysik. Han ingick i projektgruppen för Nobelmuseet och arbetade också där fram till sin pensionering. Sedan 2010 bor han med sin hustru lite norr om byn Skåne Tranås på Österlen.  
Historia & tradition, Politik & samhälle, Vetenskap & forskning

Ligger ungdomens källa vid Bodensjön?

I slutet av 1940-talet, redan innan segrarmakternas ockupation av Tyskland var över, började två tyska läkare diskutera om det var möjligt att locka medicinska nobelpristagare till den lilla medeltidsstaden Lindau vid Bodensjön.

Tanken var att nobelpristagarna skulle hålla föreläsningar och informera tyska läkare om de framsteg som skett inom medicinens område under kriget. För att få kontakt med nobelpristagarna vände man sig till Lennart Bernadotte, som vid den tiden flyttat till ön Mainau i andra änden av Bodensjön. Greve Lennart förväntades ha god kontakt med Nobelstiftelsen i Stockholm och därmed kunna få fram adresser till pristagarna.

Med stöd av staden Lindau arrangerades så 1951 ett fem dagar långt informationsmöte, där en handfull nobelpristagare föreläste och minglade med omkring 400 läkare från Tyskland och Österrike/Schweiz. På Mainau hade greve Lennart redan satt igång arbetet med att förvandla en nedgången slottspark till ett blomsterparadis och inbjöd deltagarna att spendera den sista dagen på långsam båtutflykt till Mainau.

De positiva erfarenheterna av mötet ledde till att man redan nästa år ville upprepa arrangemanget, men nu med nobelpristagare i kemi. Så blev det och bland andra föreläste 1952 två professorer med invandrarbakgrund från Stockholms Högskola, Hans von Euler-Chelpin och Georg de Hevesy. Men praktiserande kemister var inte lika intresserade som läkarkåren varit året innan och deltagarantalet sjönk. Detta gjorde att diskussionens vågor gick höga om huruvida man skulle våga sig på ett försök med fysikpristagare året därpå.

Till slut gjordes i alla fall ett försök att locka professionella fysiker till ett möte med nobelpristagare i fysik 1953. Intresset från nobelpristagarna höll i sig, men antalet fysiker som kom som deltagare var katastrofalt lågt. Med detta möte verkade förslaget om återkommande informationsmöten mellan nobelpristagare och professionella ämnesutövare vara uttömt. Men då trädde Lennart Bernadotte in som ordförande i organisationskommittén och genomdrev att man skulle bjuda in studenter och unga forskare till något som nu i stället kunde kallas inspirationsmöten.

Med detta nya koncept gjordes succé på alla fronter. De sponsorer som man varje år approcherade öppnade sina penningpungar, nobelpristagare kom i allt större antal och med tiden kämpade ungdomar från hela världen för att få vara med bland de 5-600 lyckligt lottade. Man behöll det grundläggande konceptet med årliga möten i medicin, kemi och fysik ända till 50-årsjubileet år 2000. Då firade man genom att bjuda in pristagare från alla tre disciplinerna. För att kunna genomföra ett så omfattande program ombads de vetenskapliga sekreterarna i de tre nobelkommittéerna att hjälpa till. Alla tackade ja och eftersom jag själv på den tiden var fysiksekreterare deltog jag det året för första gången i ett av mötena.

Två observationer fick mitt hjärta att för alltid slå lite hastigare när mötena i Lindau kommer på tal. Den ena är stjärnglansen i ungdomarnas ögon när de kommer från en av de många informella diskussioner med nobelpristagare som jag ser som mötenas viktigaste del ända sedan 1954. Den andra observationen är den transformation som pristagarna genomgår under veckan. Från att med tunga steg ha anlänt nedtyngda av outförda uppdrag och ouppfyllda löften lämnar de Lindau med höjda huvuden och spänst i benen. Jag återkommer om mitt engagemang för Lindaumötena, men vill redan nu svara JA på rubrikens fråga!

 

Anders Bárány

Fysiker, sekreterare för Nobelkommittén för fysik och verksam vid Nobelmuseet

Kommentera

*

Annonser

Förstora texten i din webbläsare

 

Seniorbloggen använder relativ teckenstorlek, vilket innebär att det går att ändra textstorleken med hjälp av alla webbläsares inbyggda funktionalitet. Beroende på vilken webbläsare du använder gör du på lite olika sätt för att ändra textstorleken. Vilken webbläsare du använder kan du se överst i fönstret eller i menyraden.

Det finns alldeles för många olika webbläsare för att vi ska kunna förklara hur man gör i alla. Nedan följer en kort beskrivning hur man gör i de som är vanligast bland er bloggläsare just nu:

 

Internet Explorer version 7 och 8


Det finns fyra sätt att ändra textstorleken i Internet Explorer 7 och 8:

  1. Välj ”Sida > Textstorlek” i verktygsraden och välj en storlek:
  2. Välj ”Sida > Zooma” i verktygsraden och välj en storlek eller välj att zooma in eller ut. Detta förstorar eller förminskar hela sidan, inklusive bilder.
  3. Håll nere Ctrl-tangenten och tryck på + eller – för att förstora eller förminska hela sidan.
  4. Om du har en mus med scrollhjul kan du hålla nere Ctrl-tangenten och snurra på scrollhjulet för att zooma in eller zooma ut i hela sidan.

 

Det går också att ställa in webbläsaren så att den inte använder de textstorlekar som webbplatsen definierar. Det kan vara nödvändigt på många webbplatser som anger textstorlek på ett sätt som gör att textstorleksvalet inte fungerar i Internet Explorer. Så här gör du:

 

  1. Välj ”Verktyg > Internetalternativ” i verktygsraden:
  2. Välj ”Hjälpmedel” i dialogrutan ”Internetalternativ”:
  3. Kryssa i rutan ”Ignorera teckenstorlekar som anges på webbsidor”.

 

Internet Explorer version 9

 

Det finns ett sätt att ändra textstorleken i Internet Explorer 9:
  1. Välj ”Verktyg > Internetalternativ” i verktygsraden:
  2. Klicka på fliken ”Allmänt” och sedan på ”Teckensnitt” under ”Utseende”.
  3. Välj önskade teckensnitt och klicka sedan på OK och på OK igen.

 

Firefox

 

I Firefox kan du ändra textstorleken på tre olika sätt:

  1. Öppna menyn ”Visa > Textstorlek” och välj ”Större” eller ”Mindre”:
  2. Håll nere Ctrl-tangenten och tryck på + eller – för att förstora eller förminska texten.
  3. Om du har en mus med scrollhjul kan du hålla nere Ctrl-tangenten och snurra på scrollhjulet för att förstora eller förminska texten.

 

Safari

 

I Safari kan du ändra textstorleken på två sätt:

  1. Öppna menyn ”Innehåll” och välj ”Öka textstorleken” eller ”Minska textstorleken”:
  2. Håll nere Cmd (Äpple)-tangenten och tryck på + eller – för att förstora eller förminska texten.

 

Chrome

 

I Chrome kan du ändra textstorleken på tre sätt:

  1. Öppna menyn genom att klicka på symbolen till höger om adressfältet och välj ”Zooma in”. Välj därefter något av alternativen Större, Normal eller Mindre.
  2. Håll nere Ctrl-tangenten och tryck på + eller – för att förstora eller förminska texten. Återställ teckenstorleken genom att hålla nere Ctrl-knappen och trycka 0 (noll).
  3. Om du har en mus med scrollhjul kan du hålla nere Ctrl-tangenten och snurra på scrollhjulet för att förstora eller förminska texten.